Göteborgsposten – 23 juni 1862, sida 2

å 6 biljetter, hvilka de äfven helt enkeltsn ände tillbaka till monsignoen. Dagen derfter höll hans helighet, såsom redan förut veddelats, en allokution i närvaro af samtlige cardinalerna och biskoparne. Han uttalade orst och främst sin innerliga glädje öfver att cunna upphöja de 27 saliga i helgonståndet och uttryckte derpå sin smärta öfver det onda )ch de lidanden, som hemsöka och bedröfva kyrkan. Dernäst omtalade han de villfarelser, som utbredas mot den kristua religionen, och häntydde härvid isynnerhet på de skribenter, som förneka uppeubarelsen och all gudomlig sanning genom att påstå, det kyrkan icke är något fullkomligt samfund och att de civila myndigheterna hafva rättighet att blanda sig i kyrkans angelägenheter och försvåra förbållandet mellan biskoparne och påfven. Han talade om dem, som påstå, att uppenbarelsen är till skada för menniskans fullkomliggörande och för det sociala framåtskridandet, och förklara, att underverken äro tomma påfund och att sjelfve Jesus Kristus är en myth, samt om dem, som förneka den gudomliga försynen och hvarje öfvernaturlig princip. Han påminte om det förtal och de förnärmelser, man tillfogade presterna och den hel. stolen, om det krig, som fördes mot kyrkans rättigheter och lagar, och om de förföljelser, för hvilka biskoparne voro utsatta från regeringens sida, i det de, efter att hafva proklamerat principen om den fria kyrkan i den fria staten, lagt kyrkan i slafbojor. Det hade tillochmed förmenats de italienska och portugisiska biskoparne att bege sig till Rom. Derpå talade han om den mot påfvens verldsliga makt organiserade sammansvärjningen och påminte om den förklaring, samtliga biskoparne ansett det nödigt att afgifva, i betraktande deraf, att påfven icke kan vara någon furstes undersåte. Efter det den hel. fadren uppräknat alla dessa villfarelser, förklarade han, att han här, i närvaro af alla sina biskopar och kardinaler, förkastade och fördömde dem. Han uppmanade biskoparne att med fördubblad ifver bekämpa dem och förhindra dessa villfarelsers utbredande i deras stift. Prelaterna ålåg det, att inskärpa hos sina skriftebarn, att de ,skulle vakta sig för syndens vederstygglighet och för dess moderna lärare, och det tillhörde dem vidare, att strängt vaka öfver den litterära och vetenskapliga undervisningen. Biskoparne uppmanade ban att uppsända böner till himlen om, att den skulle förjaga dessa villfarelser och återgifva kyrkan hennes frid. Till slut tackade han de närvarande biskoparne och dem, som voro hindrade från att komma, för deras barnsliga tillgifvenhet och sträfvanden efter att lindra hans smärta. — Etter det denna allokution var slutad, närmade sig det hel. kollegiets äldste, kardinal Mattei, beledsagad utaf flere af episkopatets inedlemmar, h. helighets tron och öfverlemnade åt honom uti alla de i Rom närvarande biskoparnes namn en med 266 underskrifter försedd mycket vidlyftig adress, om hvilken det heter i en korrespondens till ÅTomps: ... Den återgifver under en annan form samma tankar, som innehållas i den påfliga allokutionen. Man skall finna, att detta aktstycke ej allenast försvarar påfvens verldsliga makt, utan äfven protesterar mot en usurpation af de påfliga besittningarn. Denna sista punkt är isynnerhet förtjent af att läggas märke till. Det är sannolikt, att man först förhandlat för att komma på det rena med, om man icke ville åtnöja sig med att tala om nödvändighe ten af den verldsliga makten i allmänhet, utan att röra för mycket vid frågorna om Romagnan, Markerna och Umbrien, och sålunda lemna en bakdörr öppen för ett arrangement. Af adressens text synes emellertid, att man beslutat sig för att reklamera tillochmed mot faits accomplis. Detta tyder på en hemlig resolution, som utan tvifvel både är absolut och oböjlig. Många hade ännu hoppats, att man, då det kom till kritan, skulle ingå på ett arrangement i afseende på S:t Petri arfvedel, och att man åtminstone tillsvidare skulle underkasta sig det af hr de La Guerronigre föreslagna afgörandet. Men biskoparnes adress visar, att hvarje öfverenskommelse är förkastad. — Det mörknar således och molnen skocka sig, men låtom oss hoppas att frihetens sol förjagar dessa svarta skyar på Europas politiska och andliga himmel, samt gifver värme och lifskraft åt de shoppets gröna plantor, som hon oaktadt alla lagda hinder drifvit upp ur tidsandens jordmån. I Petersburg har dervarande schackklubb sjemte samliga offentliga läsekabinetter blifv.t stängda, på grund deraf att, de skola utsprida falska rykten och upproriska skrifter. Senare Post Den italeenska deputerade kammaren har d. 18 d:s antagit följande adress Jill konung : 12— i — . 4444 N i hi DD — AO MM BB DD EV — — nm ch .. (UZ1JLU KR AR ——ä