Göteborgsposten – 17 juni 1862, sida 3

föra underrättelser om nya segrar, så att berättelsen om ett nederlag måste verka dubbelt nedslående. Väl hade man redan erhållit en försmak af hvad som komma skulle genom underrättelsen om affaren vid Front Royal, hvarigenom den der liggande afdelningen af general Banks styrka måste rymma fältet. Men detta betraktade man mera som en till tällighet, hvaremot man icke kunde misskänna betydelsen af slaget vid Winchester, hvilket hade till följd att secessionisterna plötsligt på nytt spelade herrar i Virginien och hotade hufvudstaden, hvars säkerhet man förut ansett höjd öfver allt tvifvel. Som det synes har åter i unionsarmeen ett af dessa många taktiska fel blifvit begångna på hvilka det nuvarande fälttåget är så rikt och som komma sig deraf att alla befalla utan att knappast någon af de högre faltherrarne förstår det, medan man alldeles saknar en öfverordnad kraftig hand som kan styra det hela och hindra att icke den ene generalen utverkar befallningar från högre ort, hvilka alldeles korsa af den andre gjorda, ibland mycket välberäknade anordningar. Affären vid Front Royal var, liksom det vigtigare angreppet på Banks styrka vid Winchester, en öfverraskning af fienden, och vid båda tillfällen synes man hafva utsatt en oproportionerligt ringa styrka för ett öfverlägset fiendtligt angrepp utan att de aldra vanligaste militäriska försigtighetsmått blifvit iakttagna. Vid Front Royal var det en ringa framskjuten styrka om knappt 1,000 man marylandska trupper, som blefvo angripna af tre hela brigader under general Ewell, som för detta ändamål hade gjort en marsch på 50 eng. mil och öfverföll de under öfverste Kanleys befäl stående unionistiska trupperna så hastigt att denne ej hade den ringaste aning derom förrän flere af hans förposter voro dödade eller tillsångatagne. Han försvarade sig emellertid med stor tapperhet från morgonen till sent på eftermiddagen, då han drog sig tillbaka öfver Shenandoafloden. Det lyckades dock afven för fienden att sätta öfver floden och omringa hans styrka. En mycket förbittrad kamp följde, hvarvid unionisterna naturligtvis drogo det kortaste strået. Ösverste Kenley — hvilken beskrifves såsom en mycket tapper och duglig officer, ehuru han icke är militär till professionen, utan förut varit advokat i Baltimore — blef sårad och tillfångatagen och efter många ögonvittuens utsago skjuten på ambulansvagnen. — Sedan detachementet sålunda under öfverste Kenley blifvit tillbakakastadt ryckte sydtrupperna oförtöfvadt mot general Banks, som med en styrka af 4—5,000 man stod vid Winchester, och angrepo honom påföljande dag, söndagen d. 25 maj. Omkring 14 dagar förut hade general Mac Dewell meddelat från Fredericksburg, att hans truppstyrka var för ringa för att försvara sig mot den anryckande sydstatsgeneralen Jacksons truppafdelning, hvilken ryckt fram emot honom, hvarpå det gafs order till general Banks att låta större delen af sina trupper stillika med kavalleri och artilleri afgå till hans I förstärkning. Så snart ryktet om hvad som tilldragit eig vid Front Royal nått general sBanks, insåg han, att han ou var hotad i fronten af general Ewell, medan han ej var säker på att icke det hela var en förut anlagd plan, och att general Jackson skulle angripa honom i ryggen, så mycket mera som den sriktning i hvilken fienden rörde sig syntes beräknad på att afskära honom vägen öfver Winchester. Han drog sig derföre tillbaka, till en början i god ordning. Men snart erfor man att fienden befann sig i fronten af de återtågande trupperna. Det soljde nu en scen liknande den vid Bulls Run. Trosskuskar, marketentare och annat löst folk, som led(sagade armeen, kastade sig i vild förvirring på hufvudstyrkan, hvilken till en början derigenom råkade i oordning, men snart åter bragtes att hålla stånd. Man fick syn på fienden, avilken redan tillfångatagit åtskilliga sramskjutna poster. General Banks lifkår, ett zou-lavregemente, som var beordradt att betäcka ett drojande kavalleriregementes öfvergång öfver en bro och sedan bränna denna, blef söfversallet af ett fiendtligt kavalleriregemente och antingen nedhugget eller taget till fånga, så att blott fem man undkommo. Öfver 100 vagnar togos af fienden, hvilken likaledes tillfogade det fördröjda, nu ankomna kavalleriregementet betydlig skada. Detta tilldrog sig om lördagen. Om söndagen fortsatte general Ewell, som nu verkställt sin förening med Jackson, förföljelsen, under hvilken många af unionstrupperna blefvo tillfångatagna. I sex timmar höll general Banks med sin ringa styrka den mer än tre gånger talrikare fienden tillbaka, men slutligen blef den högre flygeln . bragt i oordning, och det lyckades honom forst r latt ordna sin styrka på andra sidan om WinÅchester, derifrån hon i ilmarscher nådde Wili liamsburg med lemningarne af trupperna och — — 2 — — — AA — —o — — BAB — — —