Göteborgsposten – 16 juni 1862, sida 1

——————— — tabel hökare. En ung man med godt utseende hade, på en annons, köpt eganderätten dertill och hade nu kommit från London för att taga boden i besittning. Hans företrädare hade samlat tillräckligt med penningar för att kunna draga sig tillbaka i lugnet, och man spådde att det skulle gå på samma sätt med mr Jifsån. Att miss Carlyle försåg sig från bans bod, talar tillräckligt till beröm för hans varor. Då Afy kom midt för boden stod mr Jiffin i sin boddörr och solade sig, medan hans betjent var sysselsatt i boden med en smörtunna. Afy stannade. Mr Jifsn beundrade henne på ett icke vanligt sätt, och hon som alltid var färdig till sådana äfventyr, hade redan gifvit honom några koketta inviter. — Goddag, miss Hallijohn, ropade han eldigt och svepte sitt hvita förkläde om lifvet så godt han kunde samt räckte handen åt Afy, som redan en gång förut visat afsky för förklädet. — Ahl! hur mår ni, Jiffin? sade hon med en viss förnämhet, låtsande sig ej förut ha märkt honom. Och värdigandes lägga yttersta spetsen af sin handske i handen som han räckte henne, koketterade hon med sin näsduk, sitt flor och sina lockar. — Jag trodde ni hade stängt boden i dag och tagit er en dags ledighet, mr Jiffin. — Man bör sköta sina affärer framför allt, svarade mr Jiffin, försjunken i åskådande af Afys oräkneliga behag som hon nu visade mer än vanligt. Om jag vetat att ni varit ledig och gått ut, miss Hallijohn, så kanhända hade jag gjort detsamma i hopp att möta er bär eller der.