Göteborgsposten – 13 juni 1862, sida 2

såsom utsedde till landtmarskalk. Nen ingendera är i verkligheten särdeles populär på riddarhuset. Vill regeringen icke stöta majoriteten för hufvudet, så kallas antingen excellensen grefve Sparre, eller grefve von Platen, eller friherre af Ugglas, landshöfdingen i Östergötland, till landtmarskalk. Dessa tre herrar åtnjuta ett stort förtroende inom det höglofliga ståndet. Till borgareståndets talman skulle utan tvifvel borgmästare Stolpe komma främst i fråga, så vida nemligen han blir vald för Norrköping, och dernäst om han kan undvaras i bänken, hvilket åter beror på hvilka som erhålla plats å de öfriga bänkarne inom borgareståndet. Men skulle hr Stolpe af någon bland nämnde orsaker icke bli talman, så är grosshandlare Wern från Göteborg nära nog sjelfskrifven. Ståndets protokoller skola derigenom vinna en betydlig afknappning. Uti intrigerna kommer han ganska säkert icke att blanda sig, dertill är hans karakter alltför ren och alltför sjelfständig. Talmansstolen i bondeståndet torde först erbjudas åt Nils Larsson trån Tullus i Jemtland, och vägrar han, åt Jonas Andersson i Häckenäs i Östergötland. Begge äro män, som åtnjuta sitt stånds både förtroende och kärlek, och begge äro utrustade med sällsynt goda kunskaper jemte karaktersfasthet. En annan sak är, om någon af dem kan förmås att emottaga befattningen. Vägra de, så råkar civilministern i stor förlägenhet, ty det är genom honom som underhandlingen egentligen går; och jag kan ej ens gissa på hvem valet då möjligen faller. Nytt bolag. På ansökan af kommendörkaptenen J. Richnau, professoren J. P. Molin, grosshandl. C. G. Cervin m. fl., hvilka i hufvudstaden bildat ett bolag för tillverkning af knappar, äfvensom maskiner och materialier för samma ändamål, under benämning af -Stockholma knappfabriks-aktiebolag, har K. M:t d. 23 sistl. maj fastställt bolagsordning för nämnde aktiebolag. Kolonisering. Hudiksvalls veckoblad berättar, att under de sista veckorna åtskilliga arbetarefamiljer från Arbrå, Undersvik, Enånger och Njutånger i Helsingland afrest norrut, för att hufvudsakligast i Gellivarebolagets tjenst söka sin utkomst såsom nybyggare. Poststyrelsen tillkännager att postexpeditionen Wittsjö i Kristianstads län med slutet af innevarande månad kommer att upphora och från samma tid ny postexpedition öppnas i Markaryd inom Sunnerbo härad af Kronobergs län. Sundsvalls skarpskyttekår skulle under pingstdagarne besöka Hernösands nybildade skarpskyttekår, till ömsesidigt gagn och intresse för de båda städernas kårer, hvilka för sin tjenstskyldighet i farans stund hafva samma mål och samma verksamhetskrets. Om förberedelserna till resan yttrar Sundsvallsposten: Inom skarpskyttekårens leder har i dessa dagar uppstått en särdeles lifighet: man exercerar och kamperar i rök och dam hvarje afton till mot midnatt; man beväpnar sig på det kraftigaste, från de nyss anlända skarpskyttegevären från Suhl till det väl utrustade patronköket, bajonettslidan och den välförsedda mat-tornistern; och man uniformerar sig vidare, de som ej förr kommit sig före eller de som nyligen inträdt, med en ifver, som satt myror i hufvudet på våra skräddare i det deras verkstäder äro belägrade af skarpskytterockar och byxor, och sålunda betagande allt annat godt folk, till och med de passiva skarpskyttarne, möjligheten att åtminstone på denna sidan pingst få något verkstäldt, utan de måste nöja sig med svaret: skarpskyttarne måste först hafva färdigt. Nå, men hvadan denna ifver? Saken är den att skarpskyttarne i år likasom föregående sommar velat hafva någon utfärd. Vifstavarfs-resan sistl. midsommar bibehåller ännu mycken lockelse till något likartadt företag i lår. Nu har önskningarne inom kåren uttalat sig för en påhelsning under pingst i länets residensstad Hernösand. Frankrikes krigsmakt till lands och vatten. Ibland de handlingar som regeringen förelagt parlamentet, finnes äfven åtskilliga uppgifter öfver Frankrikes krigsmakt till slands och sjös. Vid årets början hade Frankrike 319 ångare och 119 segelskepp i sjön; I dessutom funnos 44 skeppsvarf. Ar fartygen voro 43 linieskepp och 71 fregatter. Likaledes funnos redan 6 jernpansrade fregatter och talf dita fAwvtanda hatterier. tio fregatter och