så framt han ej dessförinnan begifvit sig på en tillämnad skandinavisk resa i Sverige; han är endast kapellets pukslagare, men han dunkar på med både händer och fötter på en gång och ingen gör honom hans konststycken i denna väg efter. Ännonstidningarne utbjuda här redan Åäkta svensk punsch i anledning af det väntade studentbesöket, svensk punsch från de bästa fabriker, direkte importerad punsch från Hjort i Malmö; en ny kaf har antagit namnet Skandinavisk kafe (med moderata priser,) Tivoli säges ämna vid studenternas hitkomst ge en storartad skandinavisk fest med skandinaviskt fyrverkeri, ett par nya skandinaviska valser af Lumbye och diverse andra skandinaviska knalleffekter; på teatern i Tivoli skall den aftonen ges en ny pantomim -Pierrot Skandinav och Skandmaviens största lindansare skall på slak lina utföra en serie af hittills osedda skandinaviska kullerbyttor. Det glunkas mellan s. k. väl underrättade om att den at I. M. konung Fredrik d. 7 nyligen instiftade nya frimuraredekoration, Magister-templi orden, skall ha väckt — som det heter — något ondt blod å högsta ort i Sverge, närmast väl derför att den till utseendet är en imitation, (måhända något för långt drifven,) af Carl d. 13:des orden; det är mig omöjligt att fatta, hur hela saken skulle kunna tagas på mer än ett enda sätt, och detta fullkomligt harmlöst. Vore denna danska frimuraredekoration till och med ett rent plagiat, är det svårt att finna något skäl, hvarför icke H. danska Majestät skulle få lof att hänga deu på några af sina enskida vänner, (eftersom det nu sålunda roar honom att plagiera) heldst så länge ordensdekorationen endast bäres inom logen. Blifver den engång upphöjd till verkligt och officiellt kongl. ordenskors, då kan visserligen en och annan närsynt komma att i första bastigheten bedraga sig derpå och undra hur Carl d. 13:des orden förirrat sig till den eller den danska personagen, om hvem man till och med på förhand vet, att han fordom förgäfves och åter förgäfves eftersträfvat just denna utmärkelse från svensk sida, men vid närmare påseende skall ju misstaget dock röjas, genom den olika namnchiffern. Det är dessutom en offentlig hemlighet, att ett i högsta grad väsendtligt saknas, för att kunna göra Magister-templi orden analog med det svenska röda korset, nemligen den Carl d. 13:des orden åtföljande epeciella s. k. Instruktion, (inbegreppet i få ord af frimureriets aldra högstissima visdom,) hvilken man härifrån väl flämtat efter att förskaffa sig, men hittills utan att bönhöras. Den danska imitationen är alltså egentligen icke annat, än hvad jag ville kalla en falsk sköldpaddssoppa; utseendet är skuffende, äggskifvorna ligga der, kryddorna äro desamma, färgen likaså, smaken icke långt ifrån, der simma också allehanda myatiska köttbitar, det är endast — sköldpaddan, som fattas. Men när man nu i Sverge är så lycklig att ega den äkta och veritabla sköldpaddan, hvarför skulle man icke unna de danska frimurarne att slicka sig om munnen efter den förlorade och låtsa sig vara Vlika goda som en ann? Imedlertid törsäkras det att denna oskyldiga affär verkligen redan föranledt mycket liflig transaktion mellan Apistemplet i Frederiksbergs park och frimurarehotellet på Riddarholmen i Stockholm och att alla slags hemliga krafter dervid blifvit från dansk sida tagna i anspråk. Förvecklingen påstås till och med hafva påkallat utomordentliga beskickningar och man sätter dermed i sammanhang en notabel persons afresa härifrån till London för några veckor sedan och intima förhandlingar derstädes med en tillfällig hög svensk inviterad vid öppnandet af the great Exhibition. Att densamma notabla person, nyss återkommen hit från England, åter vid detta lag är på väg till Stockholm, har endast giivit vatten på deras qvarn, hvilka i detta ärende tro sig se djupt, djupare än vanliga dödliga. Skulle man tro, att i en allvarsam tid och från mogna mäns sida, hvilka dock kunde ha andra intressen att taga vara på, dylika ting kunna göras till brännande frågor och sätta passioner och ömtåligheter i rörelse? Hvarför dock icke? I detta afseende blir verlden aldrig gammal nog, utan det ena århundradet temligen likt det andra, som tvenne bär.