Göteborgsposten – 5 juni 1862, sida 1

—————— C——— Paris sitta några samiljer, med hvilka ingendera, hvarken Euglands eller Tysklands adel, på något sätt kan mäta sig i någotdera afseendet. Vi erinra härvidlag om Coucys och Montmorencys hvilka påstå sig vara de första baroner i kristenheten och om Kohans med deras verldsbekanta devis bÅonung kan Jag ej vara, furste vill jag ej vara, jag är en Rohan. Denna devis kan i rörande sjelfförnekelse blott jemföras med den skotska familJen Uranstouns valspråk Forst kommer jag och sedan du. Så mycket är visst att bland de 457 lorder, af hvilka för närvarande Storbritanniens, och Irlands öfverhus består, finnes ej en enda afkomling af de 25 baroner, hvilka i 13:de århundradet utsågos af sina Peers (Pairs) för att tilltvinga sig iakttagande af Magna charta. Men å andra sidan befinna sig ännu jordegendomar i händerna på afkomlingar art der, ull hvilken de hörde, då i elfte århundradet Domesday-boken sammanskress. Med andra ord: de äldsta jordegande engelska samiljernas afkomlingar lefva till en del ännu qvar, men deras adelskap är förloradt. För oss förefaller detta underligt, men det beror på den engelska adelns organisation. Adeln, eche Nobility, omfattar äfven the Peerage; det vill säga att hutvudmannen för alla de familjer, hvilka höra till Englands adel, hatva i denna sin egenskap såte i öfverbuset, de äro peers. De 16 skotska peers åro deputerade blott för ett enda parlament och de 28 irländska valda för litstiden; af de 363 engelska pärerna är det öfvervägande antalet peers i kraft af arf. Till peers i England höra 21 hertigar, 19 marquesses, 107 earls, 21 viscounts och 195 baroner. Baroneterna höra ej till Englands egentliga adel, De bära visserligen den utmärkande uteln Sir och bilda en mellanlank mellan nobility och gentry — de otitulerade jordegarne i England — men till sin politiska ställning äro de commoners — ofrälse. Forvirrande för den som ej satt sig in i saken äro de många twtlarne och olika benämmingarne for engelska adeln. En engelsk saums)s namn ar ofta olika med dess hufvudmans och öfverhusrepresentants. De äldsta onerna af herugar, markiser, earls och viscounts få dock at artighet samma titel som mylords deras fäder; men äldste sonen af en baronet kallas deremot helt simpelt för Honourable mr så och sån, hvaremot de yngre sonerna till en baron öfverhufvudtaget alldeles icke höra till adeln utan äro hvarken mer eller mudre än öfriga gentlemen i England. vpå heter t. ex. den nuvarande kolonialministern, hertigen af Newcasue, Heury Pelham Clinton, hvilket är hans tamiljenam, och hans on heter earl af Lincoln. Hertigens af, Bedtord son heter markis af Tanistock; Bedtorsarnes utel tilihor huset Russell, och den nyligen ull earl upphöjde lord John är onkel ull husets nuvarande hufvudman hertigen af Bedford. — Chefen för det berömda huset Montague är earlen af Sandwich och dennes aldste son har titeln af viscount Hichinbroke. Earlens af Derby äldste son heter lord Stanley, och på detta sått förbåller det sig i alla Euglands 3 å 400 adelsfamiljer. Det skulle för engelsmännen sjelfva vara en omöjsighet att reda sig i denna labyrint utan de vikt förgyllda handböcker som hvarje år utkomma i England och hålla hög som låg an burant med adelns tamiljtörhållanden, något som för hvarje äkta britt har stort behag. Eungelska adeln liknar ännu mycket melelålderns ståndskorporationer, ehuru den dock skiljer sig deriträn och i allmänhet från den kontinentula adeln derigenom att den ej vet if några mesallianser och varit och är i beständig vexelverkan med det öfriga solket, i AES —