Göteborgsposten – 4 juni 1862, sida 1

— Ny händelse, och en rent förbistrad! Er allierad agrefvinna till på köpet! Hon hade varit på besök i hufvudstaden Mexiko, dei hon har sin slågt, man hade gifvit henne en hederseskort på vägen tillbaka, saken väl alltså ytterst oskyldig. Men nu, huru lösa denna dvistiga fråga? Flaggan skyddar lasten är en antagen grundsats ull sjös; det är visserligon sannt, att den mexikanska sqvadronens fana här hade det hvärf att skydda grefvinnan, men å andra sidan, månne man icke kan säga, att grefvinnans parasoll äfven på sätt joch vis har borde skydda sqvadronen! Resvagnen var ju dock här hufvudsaken, tilllika med damen deri och denna eleganta parasoll Åå la duchesse var en allierad parasoll. Fiender, tagna under utöfning af en ridderlig pligt, icke som illasinnade utan som uppvaktande, skola de betraktas som krigsfångar, helst då deras mission varit att konvojera en högtstående dame af ens egna, en traktatmessig kooperations-krinolin? Den franske befälhafvaren har tillsvidare behållit sina fångar, (det säger sig sjelf, att han genast öfvertog grefvinnans konvoj vidare till det franska lägret,) men principfrägan är ännu oafgjord och diskuteras för ögonblicket i Tuilerierna. Kejsarinnan, som gerna vill vara med, gör naturligtvis gällande, att krinolinen går öfver allting, och uppkastar den principen: la crinohine couvre le pique, (piquet.) Kejsaren är litet förbryllad af denna ordlek och har ännu ej utsagt sitt orakelspråk. Deremot har Hans franska Majestät uttalat sitt orakel med afseende på Rom. Den franska armåens forminskning i allmänhet gör nödvändigt att ,vidtaga en förändring med afseende på påtvestadens franska ockupation. Det är omisskänneligt, att i detta ligger en hund begrafven. Frankrike har ej längre ,råd och lägenhet att hålla så många bataljoner i Rom; konungen af Italien har vänskapsfullt lofvat att fylla bristen med sardinska bersaglierer. I sin stora bedröfvelse rekryterar hans helighet sina , heliga härskaror. De mycket omtalade japanesiska martyrerna hafva enhälligt, af 143 kyrkofurstar, blifvit utnämnda till helgon med värdighet som Sankt Per och Sankt Pål! Det minsta dessa nygraduerade kunna göra för att bevisa påfven Pius sin erkänsla, är att taga hvar sitt italienska regemente under sin himmelska vredes klor; nya qvastar sopa bäst. Sankt Petrus har i sanning hittills visat, att han illa förstår att hjelpasin trogna ståthållare; han är emeritus och tyckes numera låta kyrkan stå sitt kast, alldeles som en annan berömd emeritus prof. Brunius gör med Lunds katedral. Den kurhessiska frågan synes gudskelof icke skola framkalla ett europeiskt krig, Fursten har ändtligen, för att betaga Preussen all anledning till ytterligare bråk, afskedat sina ministrar och hyrt sig ett hotell i Töplitz för att der i sommar fullkomligt fredligt taga bad och glömma all ,,den förtret han har rönt. Han utbyter kurfurstendomet för kursalen och hela Hessen skulle säkert glädja sig om om detta blefve en saison på obestämd tid. Kung Otto i Grekland står i valet och qvalet. Han tyckes icke ha annat parti att taga, såframt han eljest vill bli qvar i Athen, än att förklara sig för envåldskonung, den der allena för Gudi responsabel är. Hans minister är för längesedan upplöst och det är honom omöjligt att få en ny. Man skall utropa: men det är då otänktbart, att en kung icke skulle kunna få ministrar! När och hvar har man väl här i verlden hört omtalas, att det skulle vara omöjligt att komplettera eller nybilda en regering?