Göteborgsposten – 2 juni 1862, sida 2

Juni, 1 8S0. — Laber k. D:o. Maj 31 Fredrikshavn: SSO. — Brams. k. Juni, 1 ., SS0. — D:o, Ilelgoland: SO. — Brams. k. — Klart. on Cromer: Prams. k. — Mulen. on Dover: ONO. — Brams. k. Fran Utlandet. UInderrättelerna från krigsteatern i Amerika äro visserligen i allmänhet fortfarande synsamma för Norden, men tyckas äfven visa, alt sydtrupperna åter gjort halt, för att möta fienden och söka kasta honom tillbaga. De ha lyckligt upphannit sin hafvudstad Richmond, utan atv bli kringranda eller afskurna derifrån af nordtrupperna. Vi känna emellertid icke till Söderns verkliga armestyrka på denna sida eller arten at Richmonds befästningar, så att det ar omöjligt kunna göra några slutsatser i afseende på Söderns motståndskraft härstädes. Men af alla tecken aw döma, är Norden för starkt och ofvermäktigt att Södern skulle kunna ha någon utsigt till att särdeles länge hålla kriget uppe. IIafva de emellertid fast beslutat att ännu en gång försöka göra motstånd, måste detta bli förtvitladt och lemnar dessutom ett nytt bevis på det djupa hat, den bittra förtviflan, som utmärkt hela deras resningsforsök och hvilka skola bidraga till omöjligheten af den amerikanska unionens återkonsolidering med starkt cement. Reuters Office i London meddelar följande närmare upplysningar om de senaste operationerna, daterade New-York den 13:de och 15:de maj: Nordgeneralen Wool landsteg d. 10 maj med 5,000 man vid Willoughby Point och marscherade mot Norfolk. En deputation af borgare från staden kom emot honom och öfverlemnade till honom staden. Intet motstånd gjordes. General Huger, som kommenderade sydtrupperna, drog tillbaka sina trupper, hvilka sannolikt minskats starkt genom afsändande af förstärkningar till general Johnsons kår, Sydtrupperna sprängde den II:te sin Merrimac!, emedan de funnit unionsfartygens styrka så stor, att något motstånd ej var att tänka på och Merrimac derjemte var så djupgående, att han ej skulle kunnat segla uppfor floden. Skepssvarfven i Norfolk med allt tillbehör och alla der liggande fartyg blefvo af sydtrupperna förstörda. General Mlellans trupper stodo endast 22 engelska mil srån Richmond och befunno sig alltjemt i framryckande. Sydtrupperna drogo sig tillbaka i den förträffligaste ordning. Det troddes, att de skulle göra halt vid Bottoms Bridge, 18 eng. mil srån Richmond, nära källorna till Chichahominyfloden, De Norden ullhöriga pansarfartygen Monitor och några andra hafva ryckt stadigt framåt på Jamesfloden, men bafva, komna i närheten af Richmonds detacherade fästen, blifvit af dessa slagna tillbaka. Det vill således synas som skulle befästningarne försvara sin forna rang och ännu kunua motstå pansarfartygen. Antagonisterna draga allijemt förstärkningar till sig, så alt betydliga harmassor redan nu lära stå emot hvarandra i Virginien, om man får tro de antagligen öfverdrifna berättelserna från Amerika. Enligt en uppgift från New-York af den lå:de skulle en af den vid Corinth stående sydgeneralen Beauregards stabsofficerare med en harlamentärslagg ha anländt till nordtruppernas läger. Vare sig härmed huru som helst, såsom säkert tyckes emellertid framgå, att Beauregard fortfarande befinner sig i och vid Corinth, och att det förut utspridda ryktet om hans reträtt derifrån samt platsens besättande af nordtrupperna är falsk och åtminstone mycförhastad. — Den i denna trakt kommenderande nordgeneralen Pope har officielt inrapporterat, att 20,000 man sydtrupper angripit hans vid en flod vid Falmington, 5 mil nordvest om Corinth, stående brigad. Denna höll sig i 5 timmar, men då Pope såg, att han måste, för att bibehålla sig med sina trupper. gå öfver floden, drog han sig tillbaka. Sydtrupperna följde honom icke. Nordtruppernas sorlust var betydlig; äfven sydtrupperna ledo mycket. — De båda armeerna vid Corinth rusta sig till en stor slagtning. Befolkningen i New-Orleans visar sig ytterst fientlig mot nordtrupperna. Sålunda hafva borgmästare och råd blifvit häktade i New-Orleans, emedan de vägrat afgifva ma och huldhetsed. I staden råder den största orist på lif-medel. Nordgeneralen Butler hade agit sitt höggvarter i S:t Charles hotel. UHan rade skickat en proklamation, för att offent iggöras, till tidning-expeditionerna, men dessa vägrade att trycka den. Då skickade genealen vaktman-kap till oslicerarne och man skaffade sig sättare från Norden, hvilka satte pp den proklamation, som förklarar New)rleans i belägringstillstånd.