Veckokrönika. Hvilka herrliga dagar vi hafva haft denna vecka! En varm sol har strälat öfver oss och den grönskande naturen, men hettan har dock mildrats af svalkande fläktar. Naturen står nu iklädd sin skönaste sägring: alla träd äro löfvade, till och med den förnäma Asken, hvilken behöfver den längsta tiden af alla träd för att göra sin vårtoilett; alla fruktträden ståi sin skönaste blomning, likaså de ståliga kastanjerna; rågen har gått i ax och goken har redan låtit höra sina enformiga, men dock så efterlängtade och gerna hörda toner. Under en sådan tid, vårens korta men desto skönare period, försvinner trefnaden i