Göteborgsposten – 28 maj 1862, sida 2

dem som vederbör, att icke dröja för länge, innan denna gagneliga reform genomföres. Det är redan korrespondenter medgifvet att å alla jernvägsstationer få inlemna med frimärken försedda bref till alla postkontor och expeditioner i riket. Hvarföre böra de då icke äfven få på närmaste jernvägsstation afhemta till dem adresserade bref äfvensom få reqvirera tidningar mot bestämdt arvode? Enhvar, som är aldrig så litet bekant med affärslifvet, vet huru mycken vigt stundom ligger deruppå att med möjligaste första erhålla och kunna besvara ett bref. Men i detta fall är den affärsman, som bor flera mil från postkontor, vanlottad, emedan han vanligen högst två gånger i veckan har tillfälle att insända sitt postbud. Får han deremot sin postgång på den närbelägnaste jernvägsstationen, så har han, om så önskas och behöfves, hvarje dag tillfälle att afsända och afhemta sin post med en tidsförlust af endast några timmar i veckan i stället för minst ett par dagar, oberäknadt den stora fördelen att dagligen vara i beröring både med den merkantila och politiska verlden. Undertecknade våga derföre vördsamt anhålla, att de upplysta cheferna sör postoch jernvägsstyrelserna, hos hvilka allmänheten redan står i så stora förbindelser, ville öka denna förbindelse dymedelst, att de, i allt hvad på dem ankommer, skyndsammast söka bereda verkställighet, åt Kongl. Maj:ts nådiga vilja att å jernvägsstationerna inrätta postexpeditioner för den stora allmänhetens nytta och beqvämlighet; och våga vi hoppas att intet hinder skall möta för denna reforms ofördröjliga införande. Studentmötet. Från Malmö skrifves d. 24 dennes: Vid sammanträdet å rådhuset sistl. onsdags beslöts, att de hitväntade studenterna från de skandinaviska universiteten skulle inbjudas till en enkel dejeuner å Knutsalen. Vid tillfället utsågos 12 värdar för att ombesörja i detta afseende nödiga anordningar. Allmänna landtbruksmötet. Såsom ombud vid detta möte har Kristianstads hushållningssällskap valt sin sekreterare rektor Henschen. Patronatsrätt. Nyligen berättades i Kristiansbladet, att frih. A. Stjernblad, som innehar patronatsrätten vid tillsättandet af kyrkoherde i Grönby pastorat af Lunds, stift skulle vid nuvarande ledighet låta församlingen sjelf välja sin pastor. Sådant har dock icke inträffat, utan frih. Stjernblad har med den rätt honom tillkommer d. 23 d:s till domkapitlet i Lund insändt kallelse till kyrkoherde i Grönby pastorat för skolkollegan i Ystad mag. Hendeberg. Baron Stjernblad har varit lycklig i sitt val, säger Ystads Tidning, och vi ha icke hört någon annat än glädjas öfver den välförtjenta lycka, som träffat mag. Hendeberg. Hundskatten i Wexjö är för innevarande år anslagen till dervarande skarpskyttekårs gevärsfond. Nettobehållningen af skatter han uppgått till 275 rdr 50 öre. Konsulsärenden. Svensk-norsko konsuln i Ancona grefve F. Bernabei och tjenstförrättande svensk-norske konsuln i Flensburg vice kunsul Clausen hafva aflidit. Att tillsvidare förestå dessa konsulat äro konstituerade på förra stället vice konsuln grefve G. Bernabei och på det senare rådman P. A. Petersen. En svensk örlogshjulångare passerade med en skonert på släp, enligt danska tidningarne, Köpenhamn d. 23 dennes, styrande söderut. Lunds domkyrka. Om remnorna å takhvalfven i Lunds domkyrka har professor Brunius till domkyrkorådet lemnat följande uppgifter, hvilka bevisa att remnorna äro af ansenlig ålder. Då jag för 59 år sedan, yttrar professor B., med två äldre bröder nedreste till Lund för att derstädes bli student, sade min fader, att, då han för nära 40 år tillbaka blifvit student i Lund, han hade med I förskräckelse sett ett groft stycke kalkputs under en gnudstjenst nedstörta från mellanskeppets takhvalt och illa såra en af åhörarne derunder, hvarföre han förmanade oss, såsom jag väl minnes, att ej stanna under de sstorre sprickorna, och han tillade, enligt dåstidens ringa byggnadskunskap, att stenhvalf voro ganska farliga i så stora tempel. Denna ssaderliga förmaning gjorde på mig ett djupt sintryck, hvadan jag ehuru mycket ung med I förskräckelse såg sprickorna. Sedan jag 1820 blifvit adjunkt i den grekiska och nästföljan2 —!rs—————