Göteborgsposten – 28 maj 1862, sida 1

— Ratazzi, än både stående härar och debute rade parlamenter! Det är numera uppenbart, att Spanier liksom England, drager sig helt och hålle från den mexicanska affären, och att Frank rike öfvertager den för egen räkning. Det ä åter en af dessa otaliga gåtor, hvarmed dei store Sfinxen i Paris roar sig med att in trigera hela verlden och sätta de djupsinni gaste hufvudens skärpa på prof. Hvad vil kejsar Napoleon med Mexico? Han vill na turligtvis icke sätta till en arm och diverse millioner på detta företag, alltså — han vil eröfra landet. Och sedan? ÄÅmnar han be hålla det? Ämnar han torst underlagga sig detta ypperliga stycke transatlantiskt lan och sedan annexera de nordamerikanska syd staterna? Amnar han der hastigt och lu stigt skapa åt Frankrike ett Osundien i ve ster? Han är mannen till allt och osvuret äl bäst. Eller blott för att i Mexico införa er lagbunden frihet och en stark polismakt till verldens glädje och civilisationens tri umf? ... Vi skola måhända upplefva slutet på detta äfventyr. Det är till och med möjligt att detta slut inträffar förr, än Roms utrym ning. Deremot blir det oss kanske svårt at tramsläpa värt lit så länge tills vi skulle kunna täfla om Carl-Johans-töreningens stor: pris för den bästa historia öfver bernadottsk: dynastiens stiltare. Vi ha ännu några oci 30 är qvar tills de 20,000 rdr komma at tilldelas den värdigaste; det är ett valnöts träd, till hvars första nöt någon at våra ef terkommande skall hafva rätten, Emellertid en chance gifves det dock äfven för oss. V. författa denna historia på förhand och öfver lemna den eventuella belöningen åt våra arf vingar. Den berömda soreningen i fråga har icke bestämt, att bemälde historia skulle skrif. vas först efter de 50 åren, det är nog at den då presenteras. Vi skola skrifya der och vår rätts innehafvare skall taga de 20,000. Har vår penna någon kredit, bör: vi till och med på manuskriptet kunna tå et diskonto. Det hade varit trefligare, om der mycket ärade föreningen hade stistat ett pri: på 10,000, att vinnas 25 år efter den saligt konungens död, men man får finna sig 1 om ständigheterna och veta att arrangera sig deretter. Hvarföor Lunds universitets historiska och estetiska professorer blifvit uteslutna uf den komite, som om 32 år har att afgöra de törväntade prisskrifternas öde, är icke lätt att säga, såtramt man ej får antaga, au Carl-Johans-föreningen misströstar om hela detta universitets framtid. Men den anmärkning ligger då ännu tillhands: ponera, att sjeltva Upsala universitet inom 30 år är flytvadt, hur går det då med hela priskomiten, den der uttryckligt är bestämd att skola presideras a! bistoriarum professorn i Upsala? Bestämmelsen är i grunden icke säkrare, än som när man talar om dessa för eviga tider bindande traktater, hvilka — omgöras hvart femte år. För allt i verlden, låt oss få detta ställdt på solidare fotter! O. O.