Göteborgsposten – 24 maj 1862, sida 2

e få närvarande ingen representant fanns för ågon af de mindre församlingarne. För Domyrko-församlingen utsågos till ledamöter: stadssäklaren H. W. Ström, major C. E. af Chapvan och hr X. Airth, samt till suppleant andlanden Carl Andersson. För Christine örsamling till ledamöter : sjökaptenen H. Fleetvood, grosshandl. Carl U. Kjellberg och stadscomministern J. O. Johansson, samt till suppeant grosshandl. J. Clementsson. — Garnions-Ilospitalsoch Mosai-ka sörsamlingarne kola för vals anställande åter kallas till frelagen d. 6 Juni. Resebidrag för besokande af verldsutställningen i London ihar af kgl. kommerskollegium beviljats åt följande bland de som inmälts härifrån Göteborg, neml. machinarbearen Anders Andersson, modellsnickaren E. Eriksson, mekanikus T. M. Greisse, bleckslagerdkaren B. Hammar och sudelmakaremästaren N. P. Holmberg. Brooch Kajafgiften. Borgerskapets Åldste och Drätselkommissionen hade lågr sammanträde inför Magistraten med anledning al ett under d. 13 d:s at Borgerskapets Aldste afgifvet yttrande rorande dev förslag till brooch kajäfgitt, som blifvit uppgjordt af dertill utsedde komiterade. Etter en längre diskussion i ämnet biträddes ordförandens, Borgmåst. Ewert, förslag, att ärendet skulle bh hvilande till närmare utredning, för vinnande hvarat den äldre komiten skulle förstärkas med personer, tillhörande de handelsgrenar och näringar, hvilka icke genom de äldre komiterade kunde anses vara representerade. I enlighet med detta forslag utsågos följande nya komitömedlemmar: tulldistrikteheten W. Karström, grossh. Chr. Arvidson, handl. E. J. Heyman och konsul Edv. Boye. — Den äldre komitn utgöres at hrr rådman F. E. Roy, konsul G. Krafft, grossb:ne Sv. Renström och J. J. Ekman, samt handl:ne F. W. Hasselblad och I. A. ÄvallRadhusrätten härstädes har sör omyndig förklarat mill Carolina Plannenstiel på egen begäran). Stockholm-Göteborg. N. D. A. berättar att hädanefter komma tvenne af ängbåtsbolaget Stockholm-Göteborgs fartyg att från början af augusti månad gå mellan Stockholm och Arboga och sättas i forbindelse med det ena af de tvenne till sistnämnde stad dagligen ankommande bantägen. Då de dagligen 3. k. Arboga-ångbåtarne ställt sina turer i samband med det andra dagliga jernbantågets ankomst till Arboga, få resande genom omnämnda anordning tilltälle till beqväm och bastig förbindelse med ettdera Stockholm eller Göteborg tvenne gånger om dygnet. Litteraturnotiser. Det finnes i Sverige få så populära och allmänt lästa novellforsattare som Pehr Thomasson, hvars arbeten, genom sorf:s ställning till folket, trängt älven långt ned bland detta samma. Al hans skrifter se vi gång på gång den ena starka upplagan efter den andra utgifvas, hvilket bäst talar för deras stora spridning. Sålunda ligga nu sramför oss 4:de upplagan (någonting nästan oerhördt i Sveriges novell-litteratur) af en utaf P. Thomassons första berättelser: -Rika flickan i Rosendalat; 2:dra upplagan af Blekingsflickanoch 2:dra upplagan af -Krounolänsmannen, en skildring ur folklitvet, i hvilken vi möta skarpt men sanningsenligt tecknade figurer och träffas af en, ty värr sällsynt, kännedom om det verkliga folk lifvet, ej det i hvilket gamla kärlekssjuks temata qvintileras al sippa skönheter, hvlkaf bondjäntan ej ega annat än en mer elle mindre trogen nationaldrägt. Vi vilja der med ingalunda säga, att icke folkets bari kunna ega djupa känslor och stormiga pas sioner, men skilnaden är just den att fram ställa dessa sådana de yttra sig i hela si naturliga öppenhet, såsom de förekomma ho tolket, eller att teckna dem efter ett en gån godtyckligt uppsatt och numera till en de töråldradt mönster för kärlekshändel-erna ino! vissa högre kretsar eller i åtskilliga kons lade borgaresamiljer. Sjelsva Pehr Thoma son har måhända för ofta böjt sig unde denna något förvridna smaklag, och hans i gurer lida derföre stondom af en sjuklig se umentalitet, den vi äro öfvertygade om a han läst sig. till och ej ur naturen hemtat; me dessemellan förete de ofta en angenäm fris het och mera, som vittnar om att vi af h nom kunna vänta ännu flera natur-rena tec ningar. Utnämningar. K. M:t har under d. 44-05 — TA — — — em rr — —