Göteborgsposten – 24 maj 1862, sida 1

Slottet East Lynne. ) Roman af Mrs Henry Wood. (öfver-. från engelskan.) Följande söndag skulle hon åtfölja familjen Carlyle till kyrkan S:t Jude; hon måste underkasta sig att se Barbara intaga den plats, der hon så ofta suttit hos Carlyle, Under gudstjenstens förlopp förblef hon orörlig och liksom förstenad, och vågade icke se sig omkring af fruktan att skola bli igenkänd utaf någon medlem af församlingen. Aldrig hade någon predikan synts henne så lång. Vid utgåendet ur kyrkan måste hon på vördsamt afständ och med den lilla Lucie vid handen följa herrskapet Carlyle. — Man gick öfver kyrkogården; hon passerade med den yttersta kraftansträngning öfver sig sjelf förbi den graf, i bvilken hennes fader hvilade, utan att hon kunde stanna, utan att hon ens vågade fästa sina blickar på densamma, nödsakad att undertrycka sina tårar och qväfva sina suckar. Hon mumlade dock helt sakta för sig sjelf: — Ah, hvarför hvilar jag icke sjelf i denna graf! Och hvarföre har jag kommit tillbaka hit? a — GForts. fr. N:o 29—118.