Göteborgsposten – 21 maj 1862, sida 3

hafva redan varit i konflkit med de republikanska mexikanarne och slagit dessa, ehuru dock striden ej var särdeles afgörande. Emellertid har det inhemska kriget i landet nn kommit till utbrott. Monarkisterna, som understödjas al fransmännen, lära vinna i terräng och ha erhållit några fördelar öfver republikanerna. IIvad Frankrikes afsigt egentligen är härmed, vet ingen bestämdt. Sjelfva lord Palmerston har i Englands underhus måst på en förfrågan svara, att han ej känner Frankrikes afsigt vidare än af stipulationerna i oktoberfördraget mellan de allierade, men dessa lemna ingen förklaring. Times innehåller i frågan en längre artikel, hvars andemening är, att bladet anser en fransk ockupation vara sor Mexico en välgernng. ,För första gången sedan 40 år, heter det skall ett slags säkerhet till lif och egendom uppnås, rättvisa handhafvas och förbrytelser bestraffas och den af den beväpnade makten under fötterna såjlänge trampade näringsfriheten åter höja sitt hufvud. Ingen lär betvifla, att Mexico under Frankrikes herravälde åter skall blifva hvad det var löre spanjorernas invasion, ett industriens och framåtskridandets land, bebott af en folkstam, hvars energie skall ställa landet högre, än de folkstammar af hvilka det är omgifvet. Frankrike kan der grunda vida varaktigare eröfringar än dem, som det så ofta vunnit och förlorat på belgiska eller tyska gränsen. Vi kunna icke nedlåta oss till att hyckla sorg öfver ett folks underkastande, som lemnat det fullständigaste bevis på, huru föga det är moget för den frihet, som det en gång eftersträfvade. Vi önska ej heller, att, under det våra kolonier och eröfningar bilda en cirkel kring hela jordklotet, Frankrike skall för alltid inskränka sig till sjelfva de trånga gränserna för det herrligaste land i Europa. Om det ej af någonting annat låter sig afskräcka från att gifva sin eröfringslusta fria tyglar, skall det säkerligen icke finna något hinder i britiska folkets ovilja. Men Frankrike måste, om det är hugadt att inlåta sig på denna bana, göra sig beredd på många och stora uppoffringar. Det står i dess makt, att icke beträda eröfringens bana, men det är mindre lätt att åter lemna den. Det skall kosta Frankrike ringa möda, att störta den eländiga regering, med hvilken det har att göra; men när det väl gjort det, skall det troligen vara ur stånd, att kunna ersätta den med någon annan än sin egen. Frankrike skall nödgas hålla ett laglöst folk i ordning och regera ett ofantligt område, och till dessa svårigheter kommer ytterligare den genom ett osundt klimat alstrade dödligheten och det genom ett 40 årigt plundrings-system frambragta armodet. En sådan uppgift har man ej fått undandraga sig; ty då man en gång påtagit sig den, kan man icke efter godtycke åter bli fri från den.