Göteborgsposten – 21 maj 1862, sida 1

— — — — ske för långt bort, men de borde alltid vara hvad man kallar kringskurna Medan h. h. påtvens aktier endast sjunka alltmer och mer, stiga deremot hans födde fiendes. Viktor Emanuel gör ordentligt furore i Neapel. Det tyckes som om den rättframme och eljest något barske fursten börjat studera konsten att ,,veta taga sitt solk. . Han har skänkt den helige Januarius en dyrbar guldkedja och han har ensamt härmed i Neapel förvärfvat sig en större popularitet, än ullochmed den vår egen regering helt nyss vunnit med sin kommunallag. Onhka folk må behandlas på olika sätt. För neapolitanaren är Sanct Januarius ofver allt annat, måhända öfver vår Herre. En förnuftig monark kurtiserar helgonet för tolkets skull, liksom man eljest klappar barnet för ammans. Konungen af lualien har redan gjort mycket för Neapel, han har gifvit det ordmug, trygghet, lag, han har gitvit impuls åt handeln, industrien och hela den ekonomiska rörelsen inom landet, men på den stora massan har detta icke på långt när gjort det intryck, som guldkedjan åt S:t Januarius. Hela Neapel är i sjunde himmelen, allas lif-, husoch favorithelgon har fått en ny kedja af purt guld, tung, fullvigtig, charmant arbete af stadens förste guldsmed; se hvilken present! utropar i förtjusniog hela denna befolkning af barnsliga och naiva själar. Men Viktor Emanuel ar dagens hjelte och har för allo grundlagt sitt valde i denna landsdel fastare, än om ban skänkt folket sjelf en guldkedja pr man eller utnämnt hvarannan lazzaron till Lazarusriddare. Kurfursten at Hessen-Kassel) har åter gjort sig bemärkt. År det originalitet? är det förryckthet? Det är icke latt att säga. I sjelfva verket saknar denna furste egenuigen blott ett för att vara en af Europas märkvärdigaste figurer för ögonblicket, det är — ett storre rike. Sutte han på Preussens tron, vore Wilhelm Eröfraren fordunklad. Hvad nu försiggår i Hessen, kan vara kuriöst nog, skandalöst nog, vansinnigt nog, men allt detta har dock svårt att blifva en europeisk fråga, svårt att ens blifva en europeisk händelse. Det år en rykande storm, en vulkanisk naturrevolution i — en thekittel, Den rasande kurfursten skall näppeligen någonsin uppnå berömdheten af den rasande Roland och sjelfva det nyaste utbrottet at hans befängda mani för att spela sjelfherrskare, hessen-kasselsk Stormogul eller Alexander den Store, skulle svårligen ådragit sig någon större uppmärksamhet, såframt icke telegrafen plotsligen underrättat verlden om att Preussen funnit sig föranlåtet alt gitva ett par armåkårer order att hålla sig marschfärdiga, och såframt icke general Willsen, afskickad från Berlin i den delikata sändningen att tala förnuft med kurfursten i tråga, på ett så snöpligt sätt blifvit af samma lilla monark behandlad, att hela det öfriga Tyskland råkar i rättvis Enträstungs derotver. Man studsade ett ögonblick: Vi skola då se ett brinnande krig mellan Preussen och kurfurstendömet! — Lugnom oss! Kurtursten bar redan åtrat sig och beslutat träda i underhbandling med Förbundsdagen, vi få alltså endast ett nytt oändligt gräl, och Hessen-Kassel träder igen tillbaka i den samtida historiens bakgrund. Ett stort rop hördes häromdagen tvärs öfver oceanen. Neue-Orleans är intaget! Ah! New Orleans är intaget, då är det slut med kriget i Nordamerika, då må Sydstaterna gifva sig och falla till fota, slafveriet skall utrotas, men bomullen skall lefva, och Washingtons Amerika skall åter blifva den store Washingtons stora Amerika! Det är sannt, att New-Orleans gifvit sig, Fort Macon har också gifvit sig, men de bäst RR mmmmsn 8