Göteborgsposten – 15 maj 1862, sida 1

Slottet East Lynne. ) Roman af Mrs Henry Wood. (Öfverfrån engelskan.) Kyrkan var öfverfylld af folk, som lupit dit från ganska aflägsna håll; men som der ej var plats för alla, stod en del på kyrkogården och en annan del på vägen. Vid detta tillfälle marscherade man utan respekt öfver grafstenarne. På gallret, som omgaf grefve Mount severns graf, hade ett dussin små pojkbytingar slagit sig ned, och bildade sålunda en lefvande ring rundtomkring den döde. Klockan var elfva och brudparet hade ännu ej anländt. Utanför väsnades den trasiga pöbeln, och i kyrkan började äfven den bättre delen af folkhopen förlora tålamodet. Den senare hade under två långa timmar varit utsatt för en gruflig hetta. Men hör! Det är bullret af åkdon! Der äro de! Kyrkotjenaren och hans medhjelpare aflägsna den hopträngda folkmassan från altaret. Det var verkligen ett vackert skådespel. Toiletterna voro bländande. Först inträdde Carlyle i kyrkan, lugn och med sjelfbeherrskning, och ådrog sig allas blickar genom den ädla hållning som var honom medfödd och egen. Den milda (Forts. fr. N:o 29—110.