Göteborgsposten – 6 maj 1862, sida 1

skrifva. Så högt som till Petersburg förbjuder mig min blygsamhet att sträfva, men om jag skulle så här förtroligt få yppa vinnerstan för er, m. h., så vore det att, liksom NewYork Tribune arbetade för Taylor, Göteborgs-Posten ville vara så god och tänka på mig i händelse någon legationssekreterarepost skulle bli ledig vid svenska missionen i Lippe-Detmold, ja jag skulle till och med nöja mig med en plats vid hofvet i Biberach. Walfrid. ——— Invigningen af Verldsutställningen i London, (Korrespondens till Göteb.-Posten). London d. 2 Maj. Gårdagen ingick ovanligt vacker. Tidigt på morgonen var atmossoren klar, solen sken gladt och allt antydde att ett herrligt väder skulle gynna den förestående stora hogtidligheten. Detta vädrets lofvande beskaffenhet tortfor till omkring klockan sju på morgonen. Himlen betäcktes då at lätta moln och omkring kl. halt åtta föll en regnskur öfver staden. Men molnen försvunno, och allt var åter en stund klart. Vid niotiden föll ånyo regn, hvilket dock vid tiotiden upphörde, bvarefter vädret fortfor att vara vackert under tormiddagen, ehuru bimlen ej var fullt klar. Detta oaktadt var hvarje väg som förde till expositionsbyggnaden betäckt af menniskor. En oupphorlig folkström hade alltsedan kl. sju på morgonen framböljat mot det osantliga palatset. Det fanns tvenne saker att se — exphositionen och sesttåget från Buckinghampalatset — hvilka naturligtvis skulle utofva en ofantlig dragningskratt på de millioner som dväljas i denna verldsstad. Fönstren voro fyllda af damer, och i det närmaste grannskapet kring utställningsbyggnaden gjorde de ötver gatorna upphängda brokiga slaggorna den bästa effekt. Sjelfva byggnaden var behängd med hundradetals små tlaggor uf alla nationer, och det hela erbjod ett skådespel, så brokigt, lifligt och svorartadt, att Stockholms Djurgård eller Göteborgs Trädgärdsförening igär måste hafva föresallit som odemarker i jemförelse dermed. Hvart man blickade såg man oafbrutna strommar af vagnar med elegant klädda dal mer, hvilka tycktes angelägna att inkomma byggnaden och undvika hopens blickar, men fingo vanta länge nog innan de kunde stiga ur sina ekipager. S:t Jameses Park, Constitution-hill och Hydepark voro ännu mera upptagna af folk än andra ställen. Man väntade nemligen der att få se Hennes Maj:ts ministrar 1 deras staidrägter och den ötriga processionen, hvilken kl. tolf skulle sätta sg i rörelse från Buckinghampalatset. En utmärkt ordning herrskade öfverallt. Polisen hade naturligtvis till en del förtjensten häraf, och man måste erkänna det stora lugn och den godlynthet, hvarmed detta svåra värf af densamma utfördes. Det fanns dock bland folket ingen mobb, ehuru den demokratiska karakteren af det hela var i ögonen sallande. Tusentals välklädda herrar och damer sökte att ställa sig polisarrangementerna till efterrättelse, huru svårt detta än måtte soresalla. Med nöje såg man den uppmärksamhet som visades det svagare könet, bvilket till största delen intog främsta lederna bland å-kådarne och öfverallt tycktes ha tält de bästa platserna. Hela vägen från Buckingham Palace till Hydepark-corner hölls tri af poliskonstaplar och hästgardister. Från sistnämnde ställe bevakades vägen af en dubbel kedja at poliskonstaplar. Drottning Viktoria är avsedd för att ali— L