Göteborgsposten – 2 maj 1862, sida 2

Lord Vane tog papperet, som hans mor gaf honom, drog. sig tillbaka till fönstret och förblef der några ögonblick med; sänkt hufvud och tankfullt sinne. Derpå lade han åter ihop! papperet och vände tillbaka till bordet, vid hvilket grervinnan satt. — Skickar ni detta bref redan i dag till min far? utbrast han. — Det brådskar icke, svarade lady Mount Severn; jag vet dessutom icke, hvar er far f. n. finns. Jag skall föra in notisen i tidningarne, och det gerna, ty denna qvinnas tillvaro var en skam för vår familj. — Min mor, ni har ej något hjerta! utropade den unge lorden djerft. — Hvad säger du, oförskämde pojke? skrek grefvinnan, rodnande af vrede; för att straffa dig för din oförsynthet, skall jag redan i dag skicka dig i skolan. Några dagar forsvunno. Carlyle hade enligt sin vana begifvit sig till kontoret. Han hade ej väl tagit plats vid sitt skrifbord, förrän gamle Dick infann sig med en något förlägen och hemlighetsfull mine. — Hvad har ni på hjertat? frågade advokaten som märkte skrifvarens förvirring. — Jag ber tusen gånger om ursäkt, mr Archibald, stammade den stackars karlen, men jag skulle gerna vilja veta, om ni ännu hört något? — Javisst har jag hört! svarade Carlyle nästan likgiltigt. — Då får jag ännu en gång be om ursäkt, mr Archibald; jag trodde, att ni ännu icke fått del af nyheten, och