Göteborgsposten – 30 april 1862, sida 1

Slottet East Lynne. ) Roman af Mrs Henry Wood. (Öfvers. från engelskan.) Rådmannen, som fann det tråkigt hemma isynnerhet som han ej kunde locka af Carlyle något, kastade en blick i spegeln, satte peruken i ordning och tog afsked af advokaten, för att enligt sin vana gå bort på värdshuset. Barbara, som stod vid fönstret och med hemlig belåtenhet såg honom aflägsna sig, märkte nu att han stannade vid grinden och der inlät sig i samtal med en man, hvars ansigte det var henne omöjligt att kunna se. Den okände vände dock snart om hufvudet och Barbara såg nu, att det var Locksley, som vid rätten vittnat emot hennes olycklige broder, icke af elakhet eller hämndkänsla, vi få säga det, utan derföre att han ej kunde göra annorlunda. — Hvad är det fatt med min far? utropade Barbara. Locksley har säkert meddelat honom någon elak nyhet! Se der kommer han och är ytterst häftig; ban slår omkring sig med armarne och hela ansigtet är alldeles purpurrödt. — Hvad är det, min Gud! suckade mrs Hare och skälfde i alla lemmar. (Forts. fr. N:o 29—97.