Göteborgsposten – 29 april 1862, sida 2

Article Image
bli gemensam flottingeniör för de 3 rikena och såsom sådan leda sörslagens utförande. Norden har sannerligen icke så godt förråd på utmärkta teknici, att det har råd till att låta honom begagna sin stora talang till förmån för en främmande stat och enskilda företag, och det kan svårligen betviflas, att han skulle, om han blefve erbjuden en så ärofull och fördelaktig plats, med glädje återvända till sitt fosterland och söka att vara så nyttig som möjligt for det och dess brodrafolk. Att slå en medalj för honom, såsom man tänker göra i Stockholm, kan visserligen vara mycket vackert och bra, men ännu bättre vore det likväl att göra honom till skapare af Nordens första pansarflotta eller inri-ta hans namn på de jernsköldar, som de 3:ne rikena tillsammans måste sammanlöda om de skola kunna bevara sin sjelfständighet och sin ära. Passfriheten för svenskar i Danmark har nu bhfvit utsträckt ätven till hertigdömet Slesvig. Ångkorvetten Orädd har blifvit utsedd att till karlskrona ötverföra 1:sta Bohus båtsmanskompani. Som maskinistofficer å korvotten är underlojtn. O. Hult kommenderad. Studentexamensfrågan är nu, enligt hvad Skara Tidning från Stockholm förnummit, af K. M:t asgjord. Efter hvad det säger, skola elementarläroverken ingalunda hatva att beklaga rig öfver den utgång, som frågan lyckats vinna. Det frivilliga nationalförsvaret och det tvungna. Posttidningen meddelar soljande: Uu en till K. M:t ingifven skrift hade R. A. Påhlman från Uddevalla, med åberopande af ofverbefälhafvarens för Uddevalla irivilliga skarpekytteforening meddelade skristliga intyg om Pählmans vunna kännedom och tardighet i kompaniexercisen m. m., under vapenosningar med bemälde skarpskyttekär, i underdämghet anhållit av blifva belriad från den honom åliggande exercisskyldighet med årets beväring-manskap aft forsta klassen; och bar K. M:t vid anmälan häraf funnit sokanden icke hafva anfört skäl, som kunde föranleda vill beviljande af den sökta befrielsen från deltagande i beväringsmanskapets vapenölningar. Kurir från Kjöbenhavn. Under denna rubrik läses i Ådkandinavisk Gazette följande, hvilket vi dock antaga icke vara så larligt som det låter: Det tillämnade stora studentmötet här 1 sommar börjar uppväcka delade känslor. Om jag ej misstager mig, artar det eg så småuingom till en opposition mot hela saken, sådan nemligen den tyckes vara uppfattad af dem, hvilka med så mycken enhällighet och ra-khet voro med om beslutet, när detta under Hammerichs och Plougs auspicier för någun tid sedan fattades. Ni vet, att Seudentföreningen härstädes är långt ifrån detsamma som studentkåren, den förra kan ej ens sägas representera den senare i sträng mening, den utgör snarast en clique och majoriteten at denna är för ögonblicket fullkomligt halliserad, helstatiserad och devouerad, medan utom Föreningen opinionen hos de flesta studenterna torde vara en helt annan. Bland dessa senare icke förenings-atudenter är man föga belåten med den bestyrelse, som har att ordna det stora studentmötet, och man fruktar för att Plougs poetiska entusiasm icke skall vara ullräcklig sor att gitva mötet en fullt tidsenlig karakter gentemot den helt och hållet icke-politiska ekandinavism, hvilken representeras af den uteslutande för litterär skandinavism verksamma, och inom arten högst sörjenstsullt verksamma, M. Hammerich. Men många mena, att ögonblicket just nu är kommet till att taga skandinavismen från den politiska sidan och man tror sig äfven ega skal vill den förmodan, att de svenska och norska studenterna skulle blifva föga uppbyggda, om man denna gång bär bjöd dem endast punsch, gemytlighet, sidenfanor och siden-orationer, 1 stället for något i sak och litet decideradt allvar. Det är uppenbart, att det också derltör rörer sig något bland de studenter, hvilka stå litet mera på egen botten, gjort sig reda för tidens kraf och verkligen vilja något annat, som den skandinaviska rörelsens mål, än lall denna exklusift litterära, sociala och tretliga enhet, hvilken man numera föreställer ssig borde äfven för studenterna vara hvad man kallar ett öfvervunnet etadium. Det lär svårt att redan nu säga, hvad denna

29 april 1862, sida 2

Thumbnail