Göteborgsposten – 19 april 1862, sida 1

Veckokrönika. I sakta enäckgäng skrider våren fran mot norden. Han synes i år icke disponerg ofver solgudens vrenskande spann, utan istället få marschera eter kongl. majestäts nådiga tågordning, och då går det sannerlgen icke tort. Nauerna hafva hittills varit mycket kalla och afskrackande for de växtsalter, hvilka, lockade af några varma solstrålar under dagen, velat strafva upp till bildandet uf blommor och blad. Åfven dagarne hafva va rit kalla, med bitande vindar fån nordpol-— hållet och snö i luften. ÄÅnna ligga isarue lasta på insjöar, ännu under senaste veckan bar man om morgonen ofverra-kats med et snötäcke på marken, annu stå tråden bladlo-a och endast en och anuan vid en svlvägg täende krusbärsbuske har lyckats att kunna go ra sig litet gron. Och hkval hatva vi ej meca än 11 dagar till den forste Maj, då vi hafva ett gamwalt, ehuru wåbända orattmämgt anspråk på att naturen skall presentera sig i vårdrägt. Vi minnas att vi i fjol sågo Göte borgs frivilliga skarpskyttekår den 14 April återvända från en salttjont med buketter al hvitsippor och grönt i gevärspiporna och mössorna; men i år så vi val vara nöjda om vi få hvitsippor till den förste Maj. Kedan putsar sig Tradgärdstöremngen for att vara fin på denna dag, då dess portar stångas, eller, som det eljest heter, då trädgården oppnas för allmänheten. Den största forändring, som efter vintern der bhifvit vidtagen, är den väl behofliga utvidgning, som hr Frick företagit med restaurationspaviljongen. Denna utvidgning har bufvudsakligast atsett, att bereda bättre tillfälle till platser under tak vid intraflande regnväder samt, hvilket ej är det minst angelägna för publikens välbefinnande, tillräckligt utrymme för serveringens skyndsamma bedrifvande. Bland andra goda förändringar derstädes. lär äfven vara, att ett plano kommer att finnas i den utvidgade mellunsalen. hvarjemte för enskilda sällskap blita att tillgå tvenne rum, afskilda från verandan, men lätta att sätta i förbindelse med densamma, allenast genom en dörrs öppnande. Under förhoppning om en vacker sommar börja redan brunnsoch badinrättningsbolagen att fresta den sjukliga menskligheten med sina lockande annonser. At dessa sramgår tydligt, att Sverige är ett ovanligt skönt and; ty hvilken brunnsinrättnig år ej beläsen i en af landets vackraste trakter, i den herrligaste natur, med det mest natursköna åge o. s. v., och alla saltsjobad hafva det helsosammaste, friskaste och sundaste läger. Öfverallt bar man äfven den mest fortrafflga syttja och öfverallt är vattnet taltast. Man ryser för men-kligheten-elände, nar man ser ppräknade alla de sjukdomar, hvilka den eller den brunnsinrättningen, den eller den badinrättningen åtager sg att kunna bota; nen man lugnar sig betydligt, då man erinar sig att knappast halften af societåerna vid brunnar och bad dukommit för att ätervinna en förlorad helsa. Brunnsoch badevorna äro nu oftast de skonas sommarfältAQAGMO2d —