Göteborgsposten – 14 april 1862, sida 1

Slottet East Lynne. ) Roman af Mrs Henry Wood. (Öfvers. från engelskan.) — Ja, tyvärr. Jag öppnade biljetten i hennes närvaro, ty jag kunde ej drömma om att den var från Richard. Jag skulle gerna velat bespara min mor denna nyhet, tills han verkligen kommit hit: väntan och oron skola, fruktar jag, göra henne mycket ondt. Allt detta ingifver mig en sådan förfäran, att jag vet hvarken ut eller in, fortfor hon. Jag skall ej ha ett ögonblicks lugn eller ro, förrän han varit här och åter skiljs härifrån. Arme, olycklige Richard, som skall nödgas så vandra omkring, och ändock icke vara brottslig! — Han betedde sig alldeles som om han varit skyldig till mordet, Barbara. Och ett sådant uppförande alstrar ofta lika mycken förvirring som sjelfva brottet. — Ni tror honom då icke vara skyldig? yttrade hon i nästan passionerad ton. — Jag tror det icke. Jag misstänker litet Thorn. — Ah, om det vore verkligt, så att Richards oskuld blefve bragt i dagsljuset! Men huru tänker ni göra för att Richard skall kunna få se Thorn ? (Forts. fr. N:o 29—85.