Göteborgsposten – 14 april 1862, sida 1

dra sidan ättligen at en samilj, hvars ursprung låter sig historiskt tillbakaföras till Äladimir och Rurik, och hvilken, enligt de legitimitet-teorier som ryska hotvet försäktat i afseende på Frans den 2:dre, har battre rätt till ryska tronen än sjeltva den nu regerande dynastien. Romanowarne hatva nemligen ingen slägtskap med Rurikarne, Rysslands äldste regenter, utan uppsattes på tronen år 1613 liksom Bonaparte två århundraden senare kallades till kejsare genom folkets val. Och denne ättelägg af Rurik och W !adimir, denne askomling af de gamle herrskarne i Kiev och Tschernigov, hvilkas stamböcker gå längre tillbaka än de flesta andra europeiska konungafamiljors, anklagas för bakdanteri och penningutpressning och torklaras offentligen suker till dessa beskyllningar. Furst Peter Wladimirowitsch Dolgorukov eller Dolgoruki, -årom namnet vanligen -krifves, utgaf tor nägra år sedan i Ryssland ott adelsloxikon, i hvilket han kritiskt belyste de törnämsta ryska tamiljers genealogi. Han hade i en redan flera år förut på fransyska språket utkommen skrift Notice sur les principales tamilles de la Russie?, uttalat den asigten att den nuvarande tamiljen Woronzov icke härstammade från de gamla moskoviuska bojarerna af detta namn utan ifrån någon obskyr person, hvilken mot slutet af sjuttonde ärhundradet obefogadt antagit namnet Woronzev. Då det var att antaga det Dolgoruki ätven i sitt nya verk skulle uppstålla samma sats, så ullstallde honom taltmarskalk Woronzov dokumenter ur sitt saunljearkiv, hvilka skulle bevisa riktigheten af Dolgorukis mening och woronzovska samilJens härstammande från den gamla äkta. Till svar orholl tältmarskalken ett bref, i hvilket Dolgoruki lörklarade sig ingalunda ötvertygad af de meddelade bilaggen och bad att få sina tvifvel lösta genom ofvorsändandet af andra urkunder. I delta at honom underocknade bret fanns en anonym, ögonskenligen med törställd band skrifven oljett af innehåll alt hans höghet furst Woronzov har ett säkort medel att se sin genealogi aftryckt efter onskan i adel-lexikonet ban behofver blott ulstalla först Dolgoruki en summa ar 50,000 rubel. Kort derefter dog den gamle fältmarskalken utan att ha upptyllt den anoaymes beskedliga begäran; adelsloxikonet utkom med en bearbetning al Woronzovarnes genealogi i samma anda som den förut i Notice intagna och man börde ingenting vidare om saken före offentliggörander al den ryktbara boken La verits sur la Russie. en kruk otver detta arbete som utkom Courrier du Dimanche berättades ofvan antorda historia, ehuru utan de deri handlande personernas namn; men då ingen som kände Dolgorukis antecendentia kunde misstaga sig på hvem som egentligen menades, så insände denne genast ett svar, i hvilket han tillbakavisade berkyllningen och lät törstå att ifrägavarande biljett vore skrifven at Woronzov Jelt för att störta honom i allmänna opinionen. På gruud af detta svar öppnades af turst Semen Woronzov, fältmarskalkens son, wot Dolgoruki en rättegång for förklevande och osannfärdiga påståenden. Denna rättesång företogs vid civildomstolen i Paris och slutade som bekant med Dolgorukis fällande. Furst Woronzovs advokat hr Mathieus tal bevisade tydligt Dolgorukis brottslighet dels genom jemforelse mellan handskrifterna, dels genom Dolgornkis korrespondens med Woronzov, och dels genom en massa andra bevis, hvilkas uppräknande skulle föra oss för låvgt. Talet har blifvit ufvorsatt på ryska, men utgitvaren protesterar afgjordt emot alla försök att ullagga domen en politisk betydelse. ,Om man, säger han, ,skulle anse