Göteborgsposten – 11 april 1862, sida 2

Article Image
zarbyggnaden uppförda marknadsständen, eller händelsevia besökt artilleriheden och sett hästbyteshvimlet, skulle man knappt vetat att marknad pågått. Tilltörseln har varit ringa och utbytet likaså. — Det visar sig för hvarje år allt tydligare, att marknaderna öfverlefvat sig sjelfva, att de äro obehöfliga sedan kommunikationerna blifvit så beqväma och snabba, och att de snarare äro skadliga genom det fylleri, de framkalla. I sistnämnda afseende har dock denna marknad varit bättre än sina föregångare. Generalbefälet i 3:dje militärdistriktet. Enl. generalordres har K. M:t beviljat generalbefälhafvaren i 3:dje militärdistriktet generalmajoren P. C. Lovn tjenstledighet fränochmed den 5 dennes till början af årets vapenöfningar inom distriktet, och befallt, att chefen för Göta artilleriregemente ofversten C. N. Berg skall mottaga och under tiden föra generalbefälet i 3:dje militär-distriktet. — Generalbefälets adress är således tillsvidare Göteborg. Den stensprängning, som förnärvarande pågår å Qvarnberget i grannskapet af nya Navigationsskolan, synes ej förrättas med iakttagande af de försigtighetsmått, hvilka äro nödvändiga vid sprängningen i en stad. Att olyckshändelser härigenom lätt kunna uppkomma, bevisas bäst af det anbud, som skedde till en dylik under gårdagen. Vid aflossandet af ett skott slungades nemligen en sten af omkring 3 skålpunds vigt öfver det höga taket på gamla Kronhuset och vidare fram mot Sillgatan, hvarest den genom ett fönster indansade i ett rum. Lyckligtvis fanns vid tillfället ingen person vid fönstret, eljest hade en olycka lätt kunnat inträffa. Genom betäckning med mattor eller användande af annat försigtighetsmått, borde man kunna förhindra att stenar, såsom nu var fallet, slungas omkring 250 alnar från sprängningsstället. Danska tidningen Fedrelandet har i en artikel, med anledning af f. d. statsrådet Birch-Reichenwalds utgifna ÅAetstykker om förhandlingarne angående en revision af föreningen mellan Sverige-Norge, yttrat sig bland annat öfver den ovilja nämnda aktstyckens offentliggörande väckt inom Sverige, och dervid tagit bestämdt parti för den forne norske statsmannen. Vi äro ingalnnda af dem, som i detta afseende vilja obetingadt bryta stafven öfver hr Birch, men kunna derföre icke frångå vårt en gång gjorda påstående, att nämnde handligars offentliggörande varit mindre grannlaga mot åtskilliga personer. Fedrelandet anser att dessa aktstycken, hvilka äro kasserade och derföre ej officiela, ustridig er Forfatterens Eiendom. Det inom svenska pressen uttalade klandret har mest afsett hr Birchs offentliggörande af en annan och offictel handling, nemligen justitiestatsministern de Geers anförande nti sammansatt svenskt och norskt statsråd den 9 april 1861, af hvilket hr Birch tagit särskild afskrift under sin statsmannaperiod. Om detta anförandes intagande bland hr Birchs egna nämner Fedrelandet eget nog ej ett ord, fastän detta just utgör ejelfva klandrets hufvudpunkt. Feedrelandet anser slutligen, hvad realiteten af revisionsfrågan angår, att Ådet dog virkelig synes os gaae ud paa Noget, der ligner den af Normeendene befrygtede svenske Supremati, nemlig Forslaget om Tillveiebringelsen af en felles (svensk-norsk) Representation. Vi förmoda, att detta bladets yttrande grundar sig på det i justitiestatsministerns anförande gjorda förslag om en gemensam representation, att representanternas antal bör bero af hvartdera rikets folkmängd, och bladet har i detta fall rätt, ty första vilkoret för att en dylik representation skall kunna komma till stånd är fullkomlig jemlikhet, något som h. ex. också afsett, då han vill tillägga den svagare statens representanter rättigheten till ett absolut veto. Den gemensamma representationens behöflighet för fullt gemensamma angelägenheter, under det hvartdera landets fullkomliga inre sjelfständighet är betryggad, kan väl ej gerna få sken af Helstat; och vi äro derfore fullkomligt öfvertygade om att denna representation snart skall bli lika begåärligt eftersökt af äfven den skuggräddaste norrman som af den radikalaste svensk. Någon tanke på supremati öfver Norge har för öfrigt icke popularitet inom Sverige, vi bedja vår aktade Samtida vara sderom fullt öfvertygad. Eldsvåda i LIdköping utbröt i tisdags kl. omkring 9 på aftonen i nya staden å en —-2kä r — äI

11 april 1862, sida 2

Thumbnail