Göteborgsposten – 29 mars 1862, sida 2

ch A 5A:... IDmY c ville utbyta Wieselgren mot Holmqvist? Ett så oförskämdt antagande bevisar ock mest utaf allt, huru grundlos -den sanningsälskande Bohusländningensinsats är; denna insats, hvars egentliga ändamål tyckes vara att uppreta sinnena mot Biskop Björck och utså tvedrägtsfrö mellan kyrkans kraftigaste målsmän här på orten. En sanningsälskande Göteborgare. Jernvägstrasiken. Till Redaktionen af Göteborgs-Posten. Lika litet som ins. af nedanstående uppsats gillar att i otid eller af ensidig nyck för allmänheten ramlägges anmärkningar angående offentliga handlingar, lika mycket anser han det vara på sin plats att upptaga sådane, som innehålla misstag och efterlåtenheter, hvilka långt före detta hade bort rättas, men som, efter hvad man vill veta, genom en maktegande tjenstemans envishet förblitvit oförändrade, ehuru detta dröjsmål skett till mehn för trafiken och de trafikerande på jernvägen. Öfver hvad insändaren här ämnar framlägga, och derötver en hvar läsare är i tilltälle att afgöra huruvida anmärkningen är befogad eller icke, har framställning gång etter annan varit gjord till vederbörande at trafikerande om ändring, utan att någon sådan kunnat vinnas under de år som jernvägen varit upplåten till allmänhetens begagnande. Hvad insändaren emellertid önskar att få allmängjordt är följande: Lerums station, den tredje i ordningen från Göteborg, eburu belägen i en tätt bebyggd ort, med tlere herregårdar i dess närhet samt en välmående allmoge föröirigt, som har dagliga beroringar med staden, och dit landsväg gär irän flera socknar, i öfrigt skiljda trån jernvägen, har änuu icke blifvit försedd med erforderliga stationshus och betjening i likbet med andra jernvagsstationer, som äro jemtorliga med denna, ehuru trafiken der äfvensom statens inkomst derat är lika stor och emellanåt större än på bägge nästa stationerna tillsammans, om riktigheten hvarat ins. vädjar till jernvägens egna räkenskaper. På Lerum består statiouskontoret af 2:ne sammanförda vaktkurar och är så trångt att 2:ue personer deri knappast kunna gå törbi hvarandra, och der biljettkopare under bar himmel få tillhandlia sig sina b.sjetter; dernäst ett hängskjul, öppet för alla vindar, hvarforutan staten hyrer at enskild per son ett litet plankhus med 2:ne smärre rum anvisade till väntrum åt passagerare. Jernvägsbetjeningen der består af en biljettförsäljare som tinika är siationsmästare med underordnad lön, en stationskarl med full lön och en extra dito med endast 10 rdr arvode i månaden. Stationsmästaren, en äldre man med stor familj, är mycket välvillig och påpasslig, får för sin ringare lön göra allt i räkenskapsoch redovisningsväg, som tillkommer en stationsinspektor med bokhållare eller biljetttörsäljare, samt har vanligast större redovisningar än på Jonsered och Paruited tillsammans, der vederbörande inspektorer hatva större aflöning och en tillräckligare underordnad betjening. Icke heller finnes på Lerum någon telegraf, hvilken likväl vore önskvärd och behoflig vid många tillfällen för den icke ringa trafik som der förekommer. Af allt detta faller det sig klart att stationen är mer än ullborligt vanvärdad och att detta icke allenast drabbar de tratikerande utan jemväl jernvägen sjelf, emedan inkomsterna skulle onekligen blifva ännu större än de äro, om der vore lika väl ordnadt som på andra stationer. Sasom exempel kunna anföras sista yrvådersdagarne. Å den andra af dessa hade ett tåg gått upp som vanligt på morgonen och man egde således skäl att vänta det ett nedgående tåg skulle i vanlig tid ankomma på efterm. Naturhinder mötte dock längre upp på Jernvägen, så att nedgångståget icke anlände pa sin behöriga tid. Detta var icke att säga något om då hinder mötte; emellertid tillbringades etterm. på Lerum af 16 å 20 personer under en orolig väntan, utan att få veta om något tåg var att förvänta eller icke, förr än sent på qvällen då bud anlände från Jonsered med besked att tåget skulle komma kl. 11. Detta anlände dock icke förr än vid 12-uden på natten, då de väntande passagerarne, deribland flere damer och herrar, allt itrån middagen fått vara utan mat; ty sådan fanns icke på stället att få, endast bäjerskt öl kunde i väntrummen erhållas. Hade nu en telegraf här funnits, så hade man i tid erhållit underrättelse om huru med det nedgående tåget förhöll sig, och då varit i tillfälle att på annat sätt rangera för sig, samt underrätta hemmavarande om förbållandet; men allt sådant var nu icke möjligt, iföljd af den ovisshet som var rådande på stationen, hvilken man icke heller vågade lemna ifall bantåget kommit under tiden. Sådane obehag inträffa icke heller der tillbörliga anordningar äro vidtagna för trafiken och de trafikerande. Det besynnerligaste är att jord är exproprierad och atsatt till stationsbyggnader, äfvensom att, efter hvad nyligen i tidningarne varit synligt, jernvägen sjelf icke saknar medel till dessa nödvändiga, relatuivt till det hela, ringa utgifter, hvarigenom en våsendtlig lucka i trafiken fylldes, på samma gång som stället derigenom skulle erhålla mera anseende och freqvens. Om dubbelspår jemväl anlades vid denna station, så att bantåg der kunde mötas, så skulle större fortkomst derigenom vinnas för kommande och gående täg. En annan oegentlighet i trafiken på jernvägen tal ock att vidroras och begrundas af dem det vederbör. Bland den mängd passagerare, som färdas på jernvägen, iuträffar icke sällan att saker qvarglömmas i vagnarne, såsom paraplyer, käppar och mera dylikt, hvilket allt atlemnas i Göteborg och der förvaras i ett särskildt förråd. Det vore väl i sin