Göteborgsposten – 20 mars 1862, sida 3

männen, men ban tillade: Ingen castilianare får passera den bro, som förenar den ena dalen med den andra; ty den mexicanska marken -kall icke besudlas med en enda spansk soldat! Redan tör länge sedan angafs en utväg, att tvinga Mexico till att betala: nemligen besättandet af de båda förnämsta hamnarne Vera Cruz och Tampico; Frankrike skulle derigenom lätt kunnat få sina penningar, utan att ha behöft ditsända några 330 kanoner, 5,000 matrosor, 3,000 man landstigningstrupper och ytterligare 3,000 mans förstärkning och genast derpå gifva ut 10 till 15 millioner. At allt framgår, att regeringen har någon annan afsigt, än indritvandet af 150,000 piaster. Talaren yttrade sig deretter med skärpa mot det nu brukliga systemet, att utså garnisoner öfverallt i hela vida verlden, hvilka göra föga nytta och årligen kosta landet sina 15 milhloner. Såsom det nu ar i Rom, så skall det äfven gå i Mexico; man skall, om man uppnår sitt ändamål, att gilva landet en monarki under en europeisk prins, nödgas qvarlemna der en besättning, och om efter flera år nägon medlem af kammaren framställer en tråga deröfver, skall det heta såsom i afseende på Rom: -Vi vänta!l— Ministern Billaults undvikande svar är förut bekant. I afsende på Cochinchina har samme minister förklarat, att besattandet al Saigun är ett af de fördelaktigaste kolonialtoretag man kan tänka sig: jordmånen är fruktbar, och befolkningen lätt att styra. Flere franska biskopar ha redan atrest till Rom, för att öfvervara de japanesiska martyrernas kanonisering dersammastädes. — Man påstår sig ha i Paris kommit presterliga uppviglingar uti kasernerna på spåren, och marskalk Magnan har uttardadt en dagordre derofver. Parisorudningarne träda liksom de enSelska i den preussiska krisen algjordt på den preussiska deputerade-kammarens sida. Inom Englands underhus har lord Palmerston, på gjord fråga om det skändande at kyrkor som de revolutionära förötvat i Neapel, ati regeringen ingenung vet derom, och bisogade dervid den önskan, att man hädanefter skulle med törsigtighet upptaga dylika underrättelser. Drotining Victoria säges från många och vanligen väl underrättade håäll vilja sjelt oppna verldsutstallningen d. 1 Maj, ty den tanken att vorkstalla allt, hvad hennes atlidne gemål tankt och önskat, har hos henne nästan otvergått till en dogm. Följande korta nouser meddelas från Amerika under d. 1 d:s: Ett rykte gär, att nordgeneralen Buell omringat sydtrupperna vid Martinsburg. — Det; sages nu med anspråk på visshet, att hutvudetaden i Tennessee, Nashville, blitvit bosatt af nordtrupperna (?). — Man tror, att dessa, som ingenstädes störa på motstånd, skola ötverallt gripa till otfensiven. — Regeringen i Washington har törbjudit, att pr telegraf meddela underrättelser otver krigshändelserna. — Nordtrupperna hafva afskurlit förbindelsen mellan Savannah och Fort Pulaski och upprättat trenne med svåra kanoner armerade batterier. — Unionsgeneralen Curtis har besaw Fayetteville i Arkansäs. Sydtrupperna satte eld på staden, innan de lemnade den.