Göteborgsposten – 20 mars 1862, sida 2

Återförvärfvad extra ansökningsrätt. Uppå gjord ansökan har K. M:t medgifvit, att Kyrkoherden i Maria Magdalena församling i Stockholm teol. doktorn J. Nordlund må återfå den extra ansökningerätt till regala pastorater öfver hela riket, hvilken han i egenskap af tjenstgörande hofpredikant förut innehaft. Första lärkan i Stockholmstrakten sköts i lördags af agråen vid fria konsternas akademi Fornander. Men denna vårens lilla budbärerska, för tidig som alla vårförhoppningar hos oss, lär dock icke blifvit öfverantvardad till det kgl. köket, hvilket varit ett i Stockholm länge vedertaget bruk, som numera är bortlagdt. Förtvifladt beslnt. En hemmansegare i Skåne, hvilken i slutet af sistl. Februari månad icke kunde anskaffa bränningsskatt till nästinstundande bränningstermin, har tagit detta bekymmer så allvarsamt, att han skjutit ihjol sig. Från Dannemora ekritves till UpsalaPosten den 10 dennes: Malmforslingen har under de nästförflutna 2:ne månaderna, i anseende till det jemna väglaget, pågått med ovanlig liflighet, hvartill kan slutas deraf, att under denna tid från Dannemora grufvor afgått omkring 150,000 skeppund samt från Ramhälls m. fl. närbelägna grufver äfven ett ganska betydligt belopp malm. Allmogen har härigenom ett godt tillfälle till penningeförtjenst, så mycket behöfligare, som skörden på dennayort förl. höst i allmänhet lemnade ett högst ringa öfverskott till afsalu. Wirserums-hundarne skulle, så har förut blifvit uppgitvet, skattläggas efter vigt. Nu är genom vederbörligt protokollsutdrag, infördt i Oskarshamns-Posten, visadt att församlingens beslut, sattadt d. 19 sistl. Dec., äsätter 1 rdrs skatt för hvarje hund. Wirserumshundarne hafva således oskyldigt fått traska omkring i pressen såsom ankor, Geograliskt. Norrbottens-Kuriren klagar, att Luleå län stundom ej blir nämndt vid sitt ärliga namn, utan ännu emellanåt uppkallas med den antiqverade benämningen Piteå län. Vi kunna väl smälta, heter det, att Sveriges tidningar visat sig ega ett vacklande minne med afseende på länsbenämningen, men att de som utgifva kartor och läroböcker för ungdomen t. ex. hrr Mentzer och Daum, äro lika oetterrättliga, är rätt betänkligt. Hvad följden blir, när skolpiltar, som tått en otillfredsställande undervisning i fäderneslandets geografi, en gång bli män i staten, kan man latt sluta, då man erfar, att sjelfva krigskollegium, i följd af bristfälliga geografiska insigter, for några år sedan sände ett parti krut till Skellefteå i stället för Sollefteå, så att Vesternorrlands fältjägare och beväring under sitt öfningsmöte på Songa hed ej fingo skjuta ett enda skott. Farten öfver Stora Belt, Från 1794, för hvilket år man först har noggranna underrättelser, och till slutet af år 1832 har istransporten i medeltal årligen räckt i 33 dagar. De strängaste vintrar inträffade år 1798— 99, 1799—1800, 1813—14 och 1829—30, under hvilka år istransporten räckte från 94 ull 115 dagar. Under 14 år egde ingen transport ötver isen rum. Från början af år 1733 till slutet af vintern 1859—60 har istransporten i medeltal räckt 18 dagar. Att denna transport under de senare 28 åren i medeltal icke varit af så lång varaktighet som under de 39 föregåede åren, får man närmast tillskrifva den omständigheten, att man med de kraftiga ångmaskinerna numera kan arbeta sig igenom en ganska stark is i Nyborgsfjord och Korsörs hamn. Metoorologiska lakttagelser.