Göteborgsposten – 20 mars 1862, sida 1

Litteratur. Memoirs of the life of Sir Marc Isambard Brunel. By Rich. Beamish, J. R. S. London 1862. Nyligen har i Engiand utkommit en biografi öfver Thamestunnelns anläggare, den ryktbare mekanikern och ingeniören Brunel, hvilken biografi innehåller många intressanta drag ur den store mannens lif. Vi återgifva här några få af dessa. Bland de många utmärka man som föddes under år 1769 var äfven Sir Brunel. Hans födelseort var Gisors i Normandiet och han tillhörde en familj, som länge varit utmärkt icke blott för sin sociala ställning utan ätven för fromhet och lärdom. Uuga Marcs oofvervinneliga håg för mekaniska studier gjorde att hans fader, som åter var passioneneradt intagen för klassiska och teologiska studier, mycken sorg. Han önskade att souen skulle välja samma lefnadsbana som han sjelf. Unga Marc Brunel bevisade dock snart på ett otvetydigt sätt verkligheten af sitt mekaniska snille. Sålunda förfardigade han på egen hand en orgel och kort deretter en qvadrant, utan att ha sett det senare instrumentet mer än en enda gång. Under franska revolutionens tidigare dagar flydde han öfver till Amerika, blet der naturaliserad och antogs såsom ledare for en kanalbyggnad mellan Hudsonfloden och Lake Chaplain. Bland nejdens indianer gjorde hans alskvarda karakter ett sådant intryck, att då Brunels dotter ett halst århundrade senare besökte dessa trakter, letde ännu bland de röda männen ett minne raf en underbar hvit man som hette Brunel. Han gjorde en ritning för det nya kongresshuset i Washington, men ehuru planen var utomordentligt lyckad kunde man dock ej begagna den, derföre att huset skulle blifvit för dyrt. Den användes sedermera vid byggandet af en teater i Newyork. r 1799 kunde han utföra sin länge närda plan att göra en resa till England. Korv deretter ingick han sitt långvariga och lyckliga äktenskap med en miss Kingdom. Ingenting var för litet för Brunels mekaniska snille. Pantografen var hans första patenterade uppfinning; derefter kom en maskin för att embalera bomullsbalar, en stickningsmaskin, och en för att blanda och ge ut kort. Hans biograf berättar derefter alla detaljerna af hans förhållanden till de engelska kronoskeppsvarfven, — omtalar de offentliga och privata hinder som ställdes i hans väg liksom den hjelp han af sina vänner fick. Den belöning han fick var ringa i sorhåällan de till landets vinst. På femtio år har man ej lyckats att införa några förbättringar i hans uppfinningar. Blotta förteckningen på dessa skulle vara oerhördt stor. Och dock vann han utom rykte, föga på allt detta. År 1814 gjorde han en resa till Margate med en dubbelt verkande sjöångmaskin. Men så klen var Margatefolkets profetiska blick, att han som på detta sätt införde ångans bruk ombord på fartyg knappt nog undslapp hand