upp mot högre breddgrader. Till en början gjorde han en utflygt till Fog Harbour för att nedlägga munförråd, och tillträdde derefter d. 11 April hufvudturen. Han använde under resan en på kälkar anbragt metallbåt af 20 fots längd med fem månaders lisamedel för en af sex personer bestående båtbesättning, och dessutom proviant för 7 personer och 14 hundar under en tid af sex veckor, samt det nödige förrådet af bränsle. Nämnde dag lemnade Hayes med samtlige sina ledsagare skeppet; båten med förråderna drogs med af allt det manskap som kunde undvaras och af de 14 hundarne; blott tre man stannade qvar för att bevaka skonerten. Sedan man nått Fog Harbour, slog man in på en nästan rakt nordlig kurs för att kunna hinna vestkusten och derefter resa till lands. Expeditionen stötte snart på en massa isblock af utomordentlig styrka, genom hvilka passagen ofta måste banas med yxa och spade. Slutligen insåg Hayes att med ett så långsamt framåtryckande skulle hela sommaren gå åt innan man nådde vestkusten, förutsatt att båten kunde bli transporterad dit alls. På detta sätt kunde man således ingenting vinna med en båtexpedition, och Hayes sände d. 28 april största delen af sitt folk tillbaka samt fortsatte sjelf resan med blott tre ledsagare och två slädar. Men isens beskaffenhet blef allt mera ogynsam, och ehuru vestkusten blott låg 40 eng. mil aflägsen, nådde Hayes den först efor 14 dagars resa. Deraf kan man sluta sig ill isens tillstånd. Det stränga arbetet medog hundarne förfärligt, så att man måste föda dem med dubbla rationer, hvilket åter naturigtvis hastigt förminskade förråderna. Sedan nan kommit till Cap Hayes på vestkusten, ortsattes färden längs kusten genom Kennedykanalen tills den 18 maj, då forråderna voro äldeles slut. Den geografiska bredd, man lenna dag hann, var 819 35 on höjd som efter Hayes utsago ännu ingen mer än Parry iar uppnått. Landet blef med sedvanliga ceemonier förklaradt för Förenta Staternas beittning, och stjornbaneret har sannolikt aldrig laddrat så nära nordpolen som på denna dag.