Göteborgsposten – 15 mars 1862, sida 2

respondent, yttrar derom följande: Kostnaderna för 1859—1860 årens riksdag utgjorde 591,604 rdr 48 öre, oberäknadt arvodena för de trenne ofrälse stånden och adelns utgifter för ett riksmöte. Om man beräknar att hvarje af bondeståndets 120 ledamöter uppbär i medeltal 5 rdr om dagen utgör detta belopp för månad 18,000 rdr. Antager man presteoch borgareståndens ledamöter till lika antal och beräknar deras dagtraktamenten till 10 rdr person uppkommer ytterligare en utgift af 36,000 rår i månaden, eller sammanräknadt 54,000 rdr i arvoden eller 648,000 rår pr år. Hvarje riksdag kostar alltså statsverket och komitenterna tillsammans allraminst 1,200,000 rdr. Adelns riksdagskostnader kunna efter approximativ beräkning utan öfverdrift upptagas till 360,000 rdr för hvarje 12-månaders riksmöte, således omkostnaderna för en riksdag, som räcker ett år, öfver 123 million rdr. Säkert förvarade pengar. Lunds stifts klockare och skollärare hafva för något år sedan bildat en pensionsförening, till hvars ordförande och skattmästare utsågs klockaren Paulsson i Hjernarp. En hel mängd skollärare har till nämnde kassa inbetalt afgifterna, men ändock har denna kassa i dessa dagar icke kunnat utbetala några få rdr. Och vid, för utbekommande af 25 rdr 25 öre, i dessa dagar anställd utmätning hos Paulsson har hela hans tillgång uppgått till — 11 rdr 25 öre! Både kassa och kassaförvaltare se således magra ut. Ett ovanligt barn. Tidningen Helsingen berättar: Torparen H. Sporrs vid Andersfors bruk och dess hustrus son Johannes föddes d. 18 Aug. 1859 och vägde då blott nio ekålpund, ehuru han hade 6 fingrar på hvarjo hand och 6 tär på hvarje fot. Barnet, som nu är 2, år gammalt, bar uppnått en längd af 17, aln, på en tum när, mäter i tjocklek öfver bröstet 28 tum, omkring låret 19 tum, omkring vadbenet 10 samt kring armleden 7 tum och väger nu 4 lispund. Barnet eger ovanliga krafter för sin ålder: sålunda kan det lyfta ett fullt ämbare med vatten; det är fromt till sinnet, har stadig röst, började att gå vid 10 månaders ålder, har aldrig krupit och fick di till dess det var 1 år 8 månader gammalt, då modren icke längre orkade taga barnet i sin samn för att amma det. Nu äter det upp en kaka bröd med smör på(!) endast till frukost, och äter förofrigt lika mycket som fadren. Vid åsynen af barnet faller man i verklig förundran och utropar ovilkorligt: Hvad månde blifva af detta barnet? Ett sångarmöte mellan Malmö, Lunds och Ystads borgare-sångföreningar lär snart komma att ega rum, Det förmodas att äfven andra sångföreningar från Skåne och Halland skola inbjudas att deltaga i mötet, hvilket då blir en storartad sångfest. Att ångfartyg skrämma fisken är on sats, som man, ätminstonej på våra inre och smärre vattendrag, observerat. Deremot skulle man icke trott, att ånglartygen skulle kunnat störande inverka på sillstimmarne i hafvet. Sådant har dock i år blifvit iakttaget i Norge under der nu slutade sillfiske. Följande fakta i detta fall anföras af tidningen Stavangeren: Onsdagen den 26 Fobr. kom ångt. Björgvin, hvilket, i förbigående sagdt, är ett fartyg, som gör större väsen at sig än något annat, från Bergen till Espevter medhafvande i släp ett par jakter. Sillfisket var då rikt och man hade de mest lofvande utsigter attj det skulle så fortfara; men dagen derefter var det så godt som förbi. Den 8 Febr. kom ångt. Söndmöre till Kinn och fisket upphörde äfven der. Detsamma säges hafva varit tillfället vid Hougesund sedan ångf. Vöringen varit der. — Tidningen anser att en lag borde fasatällas, hvilken förbjöode ångfartyg att under sillfisket närma sig fiskeplatserna. Inga hvita halsdukar mer! En korrespondent till den engelska tidningen Sport, hvilken patroniseras såväl af Londons adells som af de parisiska dlåhants berättar, att en stor revolution förestår inom modernas verld. Det är nemligen fråga om icke mindre än att afskaffa bruket af hvita halsdukar. Sport agiterar sjelf mycket ifrigt för denna revolution och är, såsom den blinda partiifvern ofta brukar, orättvist bitter mot de hvita halsdukarne och deras mot sitt fall lutande herravälde. Rörelsen har dock, som vanligt, börjate just bland dem, som egentligen fått böja sin hala under oket. Det är egentligen de fashionabla nnga herrarne, som leda omnämn