Göteborgsposten – 15 mars 1862, sida 2

Vördsam förfrågan. Till Redaktionen af Göteborgs-Posten. om det faller någon in att i ett offentligt föredrag polemiskt behandla andras äsigter och han dervid helt och hållet måste stödja sig på sitt eget förment djupare åskådningssätt och sitt ännu förnuftigare resonnemang, kan det då vara rådligt att sjelf beröfva sina argumenter all bevisningskraft, genom att fördömma förnuftet? Och kan man, när man predikar en lära, hvars hufvudsumma är kärlek, uteslutande låta leda sig af ett verkligt eller låtsadt begär att förkättra och fördömma olika tänkande, att förarga åtskilliga åhörare genom ofördragsamhet och understödja andra i deras föga kristliga inbillning att de sjelfva äro de enda (brattrogna-, de enda som kunna hoppas en evig salighet i det tillkommande? Åhörare.