Göteborgsposten – 15 mars 1862, sida 2

ännu i vissa trakter af England. Det är troligt, att man icke skulle utvecklat en sådan lyx, om Carlyle icke genom sitt äktenskap med lady Isabel stigit i West Lyanees innevånares ögon. Rådmannen, hans hustru och dotter befunno sig bland de besökande. För denna gång begagnade de sin statvagn, ett slag carrosse af antik form, hvars tunga och grofva korg var bjert målad i saffransgult. Detta fordon, som endast begagnades vid högtidliga tillfällen, drogs med stor möda af tvenne välgödda hästar. Då familjen Hare anlände till slottet, befann Isabel sig ensam med Joyce i sitt toilettrum. Hon hade redan börjat fatta vänskap för denna flicka och då den som hon tillskrifvit, vägrat att komma, trodde Isabel sig icke kunna göra bättre än att föreslå Joyce att fortsätta med sin tjenst. Detta förslag emottogs med riktig hänryckning. — Ni är verkligen mycket god, mylady, utbrast Joyce, och jag emottager anbudet med glädje, Jag skall tjena er så godt jag kan, och om ni tillåter mig, skall jag tillochmed ötvertaga att khda er i häret. Jag öfvar mig ständigt och jemt i denna konst med att kläda mig sjelf i häret. (Forts.)