Slottet East Lynne. ) Roman af Mrs Henry Wood. (Öfvers, från engelskan.) Han visste det ej, men miss Carlyle kom alldeles lagom in, för att besvara frågan och underrätta Isabel om, att rummet låg nära intill biblioteket och var det bästa i hela slottet. Hon erbjöd sig att visa sin svägerska dit, men Carlyle föredrog att sjelf göra det och tog sin hustrus arm. Då Isabel passerade förbi miss Carlyle, fällde hon slöjan på hatten, för att dölja sitt ansigte. I det anvisade rummet var allt kallt och dystert, och intet ljus var tändt i kandelabrarne. — Det här förstår jag icke, utropade Carlyle, man skulle kunna förmoda att allt vore i oordning. Jag börjar tro, att tjenarne ej förstått mitt bref och att de väntat oss först i morgon. — Archibald, stammade den unga makan och tog af sig sin hatt; jag känner mig mycket trött och nedtryckt; tillåter du, att jag genast går till hvila och ej stiger ned mera i afton ? Han betraktade henne tyst och leende ett ögonblick. 4) Forts. fr: N:o 29—50.