Göteborgsposten – 11 mars 1862, sida 3

Fran Utlandet. Franska regeringens stränga säkerhetsåtgärder hafva sammanträffat med fastlagsförlustelserna i Paris och den sedvanliga feta oxens tåg genom gatorne med sitt följe af kineser, mexikaner och riddare, utan att menligt inverka på den vanliga, stojande munterheten. De häktningar, som egt rum i Paris och provinsen, uppgå till närmare 100. Bland de häktade befinna sig, utom de förut nämnda Miot och Greppo, hr Ganesco, redacteur en chef i den med mycken talang skötta Courrier du Dimancho. Alla fördes genast till Mazas, der de befinna sig i hemlig fångenskap; det påstås dock att åtskilliga redan blifvit lössläppta. De äro anklagade för, att tillhöra ett hemligt sällskap, hvars stämplingar förorsakat de sista rörelserna och demonstrationerna. Man tyckes äfven ha velat upptäcka vissa korrespondenter, som organiserat förbindelser med utlandet, ehuru resultatet i allmänhet ej varit särdeles. Deremot räder fortfarande stor jäsning inom studentqvarteret. Man hade genom uppklistrade plakater uppmanat till en storartad demonstration fettisdagen, då hela Paris i sin karnevalslustighet är på benen, på Bastiljplatsen, och studenterna voro hundradetals hela dagen församlade på kafeerna och gatorna, men demonstrationen uteblef dock. Hade den kommit till stånd skulle på en sådan dag som denna allvarliga händelser kunnat inträffa. Stora försigtighetsmått hade emellertid företagits af regeringen; en del af garnisonen i Paris hade fått ordres att ej aflägsna sig från sina kaserner. En allmän belåtenhet är rådande öfver kejsarens åtgärd att taga tillbaka sitt bekanta förslag om en pension åt general Montauban, och man andas friare efter den tryckning. som påhvilade allmänheten genom folkrepresentationens och statschefens meningsskiljnader. Men den förtjusning, åt hvilken man vid detta tillfälle gifvit luft i synnerhet inom lagstiftande kåren, vittnar ej särdeles om denna kärs uppskattning af sin värdighet, utan tvärtom förråder en politisk försoffning och ett lättsinne, som synes oss blifva i längden farligare för den kejserliga regeringen, än en fullt konstitutionel och lifskraftig institution. På samme gång kejsaren ätertog sitt förslag, förklarade han nemligen, att han skulle inlemna ett nyt af samma syfte, eller med andra ord, han sade jug skall för ögonblicket hjelpa er ur klämman, men ni må ej tro, att jag derföre upp. offrar min vilja för er, denna må vara än aldrig så väl motiverad. Detta utlofvade nya lagförslag har nu blifvit framlagdt inför statsrådet, och innehåller att de militära belöningarne hädanefter skola vara förenade med årliga räntor, eller just motsatsen af hvad lagstiftande kårens dotationskomit förklarade vara sin uppfattning af den militära belöningens rätta väsende. Komiteen stödde sig på Montesquieu, som förklarade den rätta nationalbelöningen vara äran; kejsaren förkastar Montes