Göteborgsposten – 11 mars 1862, sida 1

Nordamerikanska bergoljan. Man vinnor numera i Canada och norra delen af Förenta staterna bergolja i en mängd, som är vida för stor för de transportmedel man har att tillgå. Hittills har denna produkts raffinering blott delvis blifvit orgamserad, och transportens svårigheter och kostnad förbindra mycket dess utveckling. Hvarje ny underrättelse tyckes dock tillkännagifva att torrådet i sjelfva verket är oinskränkt och att en ny aflarsgren ullfolje at detta ofverflöd skall uppblomstra, — en affärsgren, som i afseende på sin snabba utveckling knappt har haft sin make. Hitills har tillförseln till Europa ej varit särdeles stor; men i dessa dagar har likväl ett skepp med 5,000 fat bergolja lossat i Viktoriadockan i London och flera dylika laddningar väntas såväl der som i Liverpool. De hittills med hvalfisksängstaffärer sysselsatta husen i Ny-Englandsstaterna draga sig nu så småningom tillbaka från dessa aflärer för att nedlägga sina kapitaler i bergoljeraflinaderier (hvarvid det tillfälle som erbjöds dem att för stenblokaden utanför Charleston till regeringen sälja en del af sina gamla skepp, kom dem mycket lägligt) och synas nu ha börjat att med någon regelmessighet sända leveranser till Boston. För att hämma konkurrensen ha innehafvarne af paraffinpatenter för Storbritannien klagat hos kanslidomstolen för att hindra begagnandet at detta namn för den amerikanska produkten. Denna produkt måste dock alldeles oafhängigt af det