Slottet East Lynne. ) Roman af Mrs Henry Wood. (Ötvers. från engelskan.) — Och det var just derföre att vi så väl kände hans aflarers tillstånd, som vi visste, huru omistlig vår mellankomst skulle bli, genmälte Warburton. Det var ej mera tid att tänka på hans dotter. Det hade redan i flera år varit för sent. Jag gjorde honom ett par gånger uppmärksam härå; men det var honom ett alltför sorgligt ämne, hvarföre han oupphörligt ryggade tillbaka derför. Han visade sig ej orolig för sin dotters öde; han trodde henne skola göra ett rikt parti och hoppades få lefva tillräckligt länge, att kunna se henne väl försörjd. — Dumheter alltsammans! återtog grefven, som gick af och an i rummet, ett rof för den starkaste rörelse. Dumheter! upprepade han samt stannade plötsligt och såg forskande på Warburton. Hör ni, min herre, fortfor han, tror ni er då kunna inbilla mig, att Mount Severn ej förmådde göra mera för sitt barn? Kunde han då icke försäkra sitt lif för några tusen pund sterling? Detta barn befinner sig i det djupaste armod! förstår ni? 3) Forts. fr. N:o 20—50.