Göteborgsposten – 26 februari 1862, sida 2

nera icke äro desamma; och att sluta af de ecken, som den redan öppnade trafiken viar, anser jag mig kunna antaga att bruttonkomsterna skola årligen stiga, att underlållsoch driftkostnaderne pr mil i mån af banornas förlängning skola aftaga i förhällanle till inkomsterne, samt att nettobehållningen följaktligen skall allt framgent komma att förökas. Genom inrättande af särskildta förråder samt helt och hållet skiljda redogörelser för de färdiga och för de under byggnad varande banorna, har hvarje oriktig päföring af utgifter kunnat undvikas, och då sådana förekommit, om hvilka ovisshet i detta afseende, då trafik och byggnad på samma gång egt rum, uppstått, hafva de lika ofta blifvit belagda på trafiken som på arbetet, emedan jag ansett det vara af särdeles vigt att ej framställa resultaterna af den förra i en fördelaktigare dager, än de verkligen förtjenat. Dessa upplysningar i en för säderneslandet så vigtig angelägenhet, som resultaten af rörelsen på Statens jernvägar, äro till hufvudsaklig del stödda på erfarenheten om de faktiska förhållanden, som jernvägsrörelsen och underhållet af banorna med dertill hörande materiel under den förflutna tiden lagt i dagen; men hvad för öfrigt mina egna åsigter, omdömen och förutsättningar i frågan angår, så gälla de naturligtvis endast räsom mina enshildta, hvaröfver en nära tramtid snart fäller sin dom. Stockholm d. 22 Febr. 1862. N. Ericson.