Göteborgsposten – 26 februari 1862, sida 1

— Heyl snart tillfälle att visa, då han, uti d bäda allvarsamma träffningarne vid Kölbergsbr 5 den 9 och 14:de Augusti sistu. är, genom sin 5 I kunoners väl riktade och verksamma eld i vi sendtlig man bidrog tlll den yckade öfvergan gen af Glommen. För den, vid dessa tillfälle visade radighet och tapperhet, belönades löjt Ipam Heyl genast med guldmedaljen för tapper het i fält. Hau betordrades derefter är IS!. ;jull kapten, är 1829 till major, år 1839 til ökverstlöjtnant samt blef år 1840 öfverste oci chef för samma regemente, vid hvilket han 1136 år förut, börjat sin soldatbana. Han had är 1821 blifvit utnämnd till R. 8. 0. och er höll samtidigt med regementschefs-beställningen förordnandet att vara kommendant i Göteborg År 1849 erhöll öfverste Heyl, på derom gjort begäran, afsked ur krigstjensten. Varmt tillgifven det yrke, hvaråt han un: der en läng arsföljd snart sagdt uteslutande eg: uat sin verksamhet, uppfyllde han med aldrig tröttnande nit och med orubbad punktlighe sina tjensteäligganden och tillvann sig derigeJnom, samt genom sin fasta karakter och sitt öppna och redbara väsen förmäne och kamraters högaktning och tillgifvenhet. Öfverste Hey! ingick är 1517 äktenskap med Mamsell Ulla Holmgren, dotter af Landtbrukaren Olot Holmgren och dess hustru Ulrika Berg, samt hade med henne haft tio barn. Efter afskedstagandet flyttade han till sin landtegendom, säteriet Refvesjöholm i Elfsborgs län och hade den lyckan att i ostördt lugn, omgitven af sin familj, under sysselsättning med sitt numera så kärt blifna laudtbruk och med intill sista stunden bibehållna själs och kroppskrafter, få framletva sina återstående dagar. Utan föregående sjukdom atled den gamle krigsmannen, nära 80 ar gammal, den 5 Juli sistl. är, i sorg eftarlemnande maka, två söner och tre döttrar. Birger Wadström. Birger Wadström föddes den 6 April 1790 1 Weddige socken at Hallands län. Fadren först mjolnare, sedan hemmansbrukare åt sin stjufson, af hvilken han sedermera genom en hård process beröfvades alla medel att forskaffa uppehälle åt sin ende son, Birger, den han efter en from makas tidiga fråntälle redan några år förut, 1802, låut sätta i Warbergs skola. Detta skedde på uppmaning af dåvarande kollegan, sedermera kyrkoherden, doktor C. JOhusson. Födelseortens läge vid et vad i Wiskeån gat anledning till det tillnamn lärdomsbanan kräfde. I namnde lärare sann han ej blott en handledare i sina forsta studier utan ock en fader och välgorare, som beredde honom tilltalle att medelst barnundervisning och spisdagar hos stadens välvilliga invånare uppehålla sig vid skolan. 1 början at år 1808 dimitterades han till Gymnasium i Göteborg. At sina nya lärare omfattades han med utmärkt ynnest, särdeles at professorerna Kosån och af Wingård, at hvilka den förre lemnade honom tillträde i sitt hus och enskild undervisning i lefvande språk, den senare för honom öppnade sitt rika bibliotek, hvilket jemte hans utmärkta undervisningssätt ingaf ynglingen en afgjord kärlek för de klassiska studierna, en kärlek som snart ofvergick till läraren, af hvilken han städse med utmärkt ynnest bemöttes, Genom enskilt undervisning blef det W. möjligt itt 1810 begifva sig till universitetet. År 1815 promoverades han till filosofie magiter, ehuru frånvarande, emedan bristande nedel och ytterligt försvagad helsa nödgade ionom att redan förut begifva sig från akalemien. r 1816 anställdes han såsom läare vid Göteborgs läroverk, samt utnämndes r 1828 till lektor i matematik derstädes kollega 1816; preesiderade för Gymnasii ad—