7:0) Kung Oscare Minne. Flagosäng den 14 Ang. 1859. —.— Bland dessa den förstnämnda i obunden de öfriga i bunden stil. Ehuru Kongl. Samhället icke funnit någon at dessa inlemnade skrifter ega ett sådant värde som kunnat berättiga till belöning, ansåg Samhället sig dock böra särskilt utmärka: Den fattiges Mödernearf, uti hvilket poem Samhället funnit renhet i känsla, djup uppfattning utaf ämnets betydelse samt ett vårdadt och klangfullt språk. Förmyndareskapskontrollen här i staden. Stadens innevånare äro kallade till sam manträde inför magistraten i dag kl. 12 för val af de Gode Män, som enl. Kongl. Förf. d. 24 Sept. 1861 böra af hvarje kommun utses för att ärhngen granska förmyndares råkningar inom distriktet. Att flera gode män skola utses, är redan beslutadt; äfvensom åtskilliga personer anmälv sig sinnade att Godmansbefattningen sig åtaga. Flera frågor återstå dock ännu olösta och det ligger onekligen mycken vigt på de beslut som i dag komma att fattas. Man bör blott ihågkomma att den säkerhet for omyndigas medel, som legat i dessas utgående, med så kallad tyst förmånsrätt, framför andra förmyndarens skuldeförbindelser, numera alldeles upphört. Framgången af detta nya försök (ty så måste det anses) att, genom en årlig granskning af fritt valda gode män, ersätta den ofta otillräckliga garanti som förut legat i den nu upphäsda lagen, beror snart sagdt uteslutande på det sätt, hvarpå godemänsbesattningarne af sina första innehafvare förvaltas. Icke nog med att det alltid är svårt, oftast omöjligt, att efteråt ingjuta lif i en institution der sådant från början saknats, eller att återinföra en riktig praxis, der allt från början gått galet till; — det är ifråga om enskilda förmynderskap uppenbart, att der rättelse i möjliga felaktigheter, vare sig i afseende på medlens förra förvaltning eller de presterade säkerheterna, icke sker första året, vid granskningen af de för år 1861 afgifna räkningarne, der är den ett töljande år vida svårare att vinna, och sjelfva felet är svårare att upptäcka, der en förut af god man granskad och godkänd förmyndareräkning ligger till grund för saldot. Ar det nu å ena sidan ytterst vigtiigt att utsedda gode männen äga tillräckligt tålamod att verkligen undersöka allt, den skarpsynthet scm erfordras for att upptäcka alla brister och felaktigheter, samt all den sjelfständighet, karaktersfasthet och redbarhet som äro af nöden, der ingen anmärkning kan göras utan att enskilda personer derigenom mer eller mindre obehagligt beröras, men också ingen sådan utan skada undertryckas; — så är detå andra sidan lika klart, att rådhusrätten skulle få oändligt mycket att göra, att det will slut skulle blifva alldeles omöjligt att förmå någon till godwvilligt åtagande af de ofta beovärliga och sällan vinstgifvande förmynderskapen, ifall gode män icke skulle äga den formåga att tränga in till bottnen af sakerna, som kan behöfvas för att äfven i de mest invecklade fall lyckligt skilja alla verkliga skäl till anmärkningar från blott skenbara, och endast påkalla rådbusrättens handläggning, der sådant kan vara af behofvet verkligen påkalladt. Då nu fordringarne på gode män äro så stora, synes vara tydligt, att det måste vara lättare att finna få än flera. Haremot strider det efter utseende stora arbetet. At: detta måste delas på flera händer, är lika tydligt, som att man derigenom riskerar ev oliksormighet i granskningens utförande och en viss osäkerhet i afseende på dess resultater, enär det är obestridligt av en oklar sak vinpå att betraktas från flera sidor, af skilda personer. Svårigheterna synas kunna lösas, om man antager att den mera mekaniska delen af granskningsarbetet, kollationering af bilagor. kontrollering af summeringar, nppsåtrandet af for det helas pröfning nödiga sammandrag och anteckningar, delas sålunda, genom lottning eller öfverenskommelse i godo, att en hvar god man ansvarar för sina förmynderskap; men att deremot hvarje sörmyndareräkning, af vederbörande god man refererad, föredrages och godkännes af samtliga gode män; hvilket ock synes vara mest öfverensstämmande med den Kgl. Förordningen, som allijemt talar kollektivt om gode män och, der sådana icke väljas, läter sockennämnden (i sin helhet) träda i deras ställe. Härmed följa dock nya kostnader för en sekreterare, aktuarie eller hvad det må heta, hvilka ytterligare förminska det