4 I sannolikhet för att de framför anffrSUSBA tyska s. k. statsmännen skola så-grandligt behandla trägan, att den döljes under glömskans damhögar; men den innebor i tyska folkets hela lif, hvadan det äfven är högst antagligt, aw om den nu åter fuskas bort, folket sjelft skall taga saken om händer. Med afseende på det ofta omtalade lån, som af Frankrike tänkte upptagas i England, yttrar sig Times i sin cityartikel för den 12 febr. på följande sätt: ,,Det har i dag på morgonen tillkännagifvits, att det föreslagna lånet ä 4 mill. till franska regeringen eller dess agenter blitvit fullkomligt uppgifvet. Orsakerna dertill äro icke angifna, lånets underteknare hafva endast blifvit underrättade om, att de säkerheter, som skulle förpantas, ej erhållas. Det är klart att de, från hvilka underhandlingarne utgått, måtte ha blifvit betydlige förda bakom ljuset, men det är utan nytta att, älven efter debatten angående denna sak i franska kamrarne, inlåta sig på gissningar om de öfverläggningar, som framkallat detta resultat. Många menniskor ha derigenom förorsakats olägenheter och några ha lidit förluster genom sina törberedelser till transaktionen, under det andra återigen, isynnerhet de, som voro i stånd att köpa skattkammarobligationer till 8 sh. öfver pari och för dem nu erhållit 18 sh.,i lika mån blifvit gynnade. Saken gör dertöre hvarje vidare offentligt omordande obehöfligt, och man kan lyckonska ur Fould, som man här tillönskar framgång ål sina planer, av han ej mottagit ett slags bistånd, hvars begagnande säkerligen icke skulle ha varit gynnsamt för hans rykte. Det är atven tillfredsställande, att vi undgå uppstallandet at en procedens, enligt hvilken våra förnämsta bankfirmor skulle ha utlånat ovanligt siora summor på trammande markuader så, att de skulle under tre elier sex månader ha varit orörliga, och det på en tid, då verldens politik erbjuder så ringa säkerhet som under någon föregående period 1 historien. Inför eugelska parlamentet har tramlagts det mellan Eugland och Marocco afslutade fördrag om det lån, som det senare uppnegocierat i London. Fördraget är alslutadt i ianger d. 21 okt. och ratifikationerna halva äfven derstädes utvexlats d. 20 decbr. Den summa som skulle upplånas for afbetaluing på Maroccos skuld till Spanien, uppgår till 426,000 pund sterling. För betäckande at räntorna och lånets amortering anvisar kejsaren 50 proc. å tullinkomsterna i alla maroccanska hamnar; af dessa 50 proc. skola hvarje halfär genom en britisk regeringskommissaries bemedling räntorna och amorteringen at lånet bestridas; mer än 15 proc. I sender skola dock ej afdragas å räntor och amortisering. Etter skuldens betalande inträder kejsaren åter i oförminskad rätt vill tullinkomsterna. Af ett visst intresse är följande orientaliska dokument, genom hvilket kejsaren al Marocco befullmäktigar den mohriske plenipotentiären au afsluta sordraget: ÅI den barmhertige och milde Gudens namn! Det finnes ingen styrka eller makt utom i Gud, den högste och allsmäktige! Vare det bekant genom denna vår skritvelse, upphöjd och beskyddad af Gud, och lysande som solen och månon, att vi hafva, med Guds lillhjelp, lemvat vårt ombud, den redlige Hadj Abderrahman-ol-Ajee, fullmakt och myndighet, att med ministern mr John Hay Drummond Hay afsluta konventionen, och att onderhandla med köpmannen Lewis Forde om anordningarne för det lån å 126,000 pund sterling, som skall förskjutas af britiska kapitalister, och att vi skola på intet sätt ogilla någon af de anordningar (som han, nämnde Hadj Abderrahmanel-Ajee, kan under negociationen träffa), ty vi hafva åt honom lemnat full myndigbet att handla i saken, etter hans eget fria omdöme, utan att han behöfver vidare vända sig till oss för erhållandet af instruktioner. Han har vår fullmakt, och hvad han än må göra, skali det vara väl gjordt. Pax!