Göteborgsposten – 15 februari 1862, sida 3

D nen Cobden meddelat, att han med första vill fästa husets uppmärksamhet på sjörätten samt på krigförande och neutrala makters rättigheter. — I Ofverhuset svarade grefve Russell på fråga af Malmesbury: Blokaden af de sydamerikanska hamnarne sträcker sig öfver en kustlängd af 3,000 engelska mil. Sydemissarien Mason hade meddelat honom, att 600 fartyg brutit blokaden, men hade icke kunnat uppgisva deras drägtighet; de hade sannolikt varit små fartyg, så att man knappast kan säga, det blokaden blifvit bruten. För ett par veckor sedan anlände brigantinen Fanny Lewis om 273 tons med 600 balar bomull och 300 fat terpentin från Charleston direkte till Liverpool. Fartyget hade ej mött en enda fientlig kryssare, och dess resa gör dessutom uppseende, emedan hela bemanningen består at kapten, styrmannen, en matros och tvenne pojkar. — De trenne uordamerikanska sjökaptener, hvilkas fartyg Sumter uppbrännt, kapten Smith å Arcade, kapten NMinott å Vigilant och kapten Hoxie å Eben Dodge, hafva med en spansk ångare anlandt trån Cadix ull Liverpool. Befalnatvaren på Sumter, kapt. Semmes, hade från de trenne fartygen, innan han lät sätta eld på den, tagit allt af värde som de hade ombord och konfiskerat det såsom god pris. Han gaf tångarne tillåtelse, att taga med sig så mycket som de under en bestämd tid kunde rädda af sin garderob, men då han följande morgon fann, att de räddat för mycket kläder, konfiskerade han det han ansåg för dem öfverflödigt och lemnade dem ingenting mer än de gingo och stodo uti. Äfven penningarno iräntogos dem. Den amerikanske konsuin i Cadix hade försett dem med deras nödtorft och betordrat dem till Liverpool. Den såsom grefve Russelis organ allmant ausedda londonertidningen Daily News yttrar rörande den mexikanska frågan, att om Frankrike vill påtvinga Mexiko en regering och uppgifva den ursprunliga öfverkommelse, som ingätts mellan Spanien, Frankrike och England, så är det Englands pligt att helt och hållet draga sig tillbaka från ett företag, som strider mot dess grundsatser. — Frän Mexiko meddelas, att de allierade europeiska makternas flaggor nu svaja öfver Vera Cruz och San Juan dUlioa, den franska i midbeln, den engelska på högra sidan och den spauska på den venstra. Den 10 jan. hade inalles 2,600 franska trupper anländt till Vera Cruz. — Nordamerikanska regeringen söker tasthålla den tron hos allmänheten, alt mexikanska folket med törtrytelse och ovilja åser de europeiska makternas intervention; men då amerikanarne sjeilva hafva sina planer på Mexiko, äro deras ord ej fullt pålitliga. Från Newyork skrifves, att Nordstaternas regering, oaktadt Frankrikes och Euglands protester, vilja sortsara med sitt odeläggande af Hoderns hamnar. 25 nya stenuskepp skola nemligeu nu sankas i Malfitt-passet vid inloppet till Charlestons hamn. — Tvenne divisioner unionstrupper äro under sramryckande mot Springfield. — Dei at Sydtrupperna lidna nederlaget i Kentucky tyckes ej hafva vari al den afgorande natur, som Newyorkertidningarne velat påskina. Franska lagstiftande kåren har med 226 röster mot 19 antagit lagen om konverteringen at 4!(35 proc. rentes till 3 procents. — Inom samma församling har ministern Baroche uttalat sig på ett sätt, som visar, all regeringen ej amnar afstå från sörvaltningens och prefekternas inblandning i valfrineten. — Det är ej franska regeringen utan transka banken, heter det nu, som håller på att upptaga det nämnda lånet om 4 milioner pund i London. Iånet skall, enligt Times, olutas på 3 eller eiter kreditorernas önskan på 6 månader, mot en ränta af 4 procent pr år och !(; proc. i kommission, hvilket för 3 månader skulle utgöra en ränta af 6 proc. pr år; om minimum af den engelska bankens diskonto under mellantiden öfversteg 4 proc., skulle dessutom från den tiden en tilläggsränta af 1 proc. pr år. Såsom säkerhet skulle lemnas franska rentes till en kurs af 60 proc., och afsigten dermed skulle vara ati lätta Foulds finansatgarder, isynnerhet konverteringen af 4!(; proc:s och 30 års-obligauonerna. Schiweisiska Edsförbundets möten äro atslutade. Lagen om strategiska jernvägar antogs med stor majoritet. Nationalrådets torbund anmärkte, att de beslut, som fattats, skola sätta Schweiz i stånd att utveckla sina försvarskrafter och genom afslutande at handelsfördrag försäkra det om en passande ställuing gentemot utlandet. Harmen mot Napoleon III inom Italien blir allt större, och man vredgas öfver hans dubbelspel. Demonstrationer höra derföre till ordningen för dagen inom Italiens förnämsta städer, samt ropen: Letve Italien! lefve påt4 0 1 ND .