Göteborgsposten – 15 februari 1862, sida 3

Från Utlandet. Österrikes senaste uppträdande i den tyska frågan har väckt ew utomordentligt uppsevnde, och det antagandet vinner alltmera styrka, att under dess ledning bildats en koahuon mellan de tyska staterna at andra rangen och de mindre staterna mot Preussen. Af den protest, som koalitionen nedlagt i Beriin mot bildandet af ett mindre förbund med Preu-son 1 spetsen, såsom sorut är nämndt, framgår, att de tyska furstarne vilja hafva ett slut på det osäkra tillstånd, hvari de under senare åren befunnit sig, emedan kabinettet i Berlin hvarken vill erkänna det beståndande eller bestämdt bryta med detsamma. Det närmaste resultatet al denna kvalitiou skulle bli, att Tyskland skulle understödja Österrike mot ett ansall på Veneuen och ew uppror i Ungern. De torbundna staternas tilikannagifvanden harom i Preussen natva en så bestämd torm, att de nästan se ut som öppna uttalanden af att de utträdt ur tyska förbundet. Den hberalt sinnade preussiska tidningen ÅNationalZeivung innehaller atven en ledande artikel rörande denna sak, i hvilken det bland annat heter: Huru skall nu Preussen uppfatta det meddelande, som Österrike och dess aliierade hatva gjort det? Har det inbjudits till att intrada i ett stortyskt förbund (omfattande ätven icke-tyska territoria), eller har det blott fårt underrättelse om, att ett sådant forbund blitvit angånget? Om man underlate att närmare betrakta saken, kunde man lätt förstå orden så, som om de nämnda tyska staternas gesandter deu 4 febr. tillkännagitvit grefve Bernstorff (Preussens utrikesminister), att deras regeringar utträdt ur det tyska törbundet af d. 8 jum 1815. Det talas visserligen senare om upprätthållandet at detta sorbund, ja, det heter tillochmed, att det skall goras mera lockande genom en folkkammare; men dermed kan endast åsyftas ett påtänkt förnyande af torbundsakten 1815. Det hittills bestående torbundet är obestridligen uppiost i samma ögonblick, som en del tyska stater ingå allians med kejsaren af Österrike ull försvar af alla hans besittningar. Vär utrikesminister skulle således på sit skritbord hafva ett meddolande om det tyska torbundets upphörande. Derta törbund har enligt törbundsaktens art. I blitvit ingånget al Österrike och Preussen sor deras torut till tyska riket hörande besittningar. Genom art. il garantera alla medlemmarne hvarandra sina ull torbundet horande besittningar, och det heter i samma arukel, att de visserligen behålla rätten att iuga allianser at hvarje slag, men hkväl förbinda sig, att ncke ingå förbindelser, som äro riktade mot förbundets eller enskilda förbundsländers besittningar. Art. 6 bestammer slutligen, att förbundsförsamliugen då det gäller att antagakeller förändra grundlagar, skall fatta beslut i plenum (der äfven deu minsta, stat har stämma), art. 7 kunna sådana beslut endast med onstämmighet iattas. Således: derföre att Preussen förbundit sig att försvara emåstaterna och det österrikiska törbundsomrädet, kan härat icke utletas någon förbindelse för detsamma, att äfven öfvertaga en garanti för det icketyska Österrike. För det bistånd det lemnar, skall det äfven å sin sida erhålla bjelp; men då nu småstaterna plötsligt förbinda sig, att förutom kejsardömets tyska besittningar äfven försvara dess icke-tyska, så ådraga de sig ett större ansvar än hittills, Öka sina egna faror och fiender och äro följaktligen ej längre så värdefulla allierade för Preussen, som i det ögonblick, då detta afslot med dem ett detensivt törbund. Småstaterna hafva, kort sagdt, sålänge de vilja qvarstanna i Förbundet at 1815, ingen rått alt ingå i ettestortyskt förbundr, och skulle de det oaktadt stifta ett sådant, skulle de med samma upphäfva det äldre sörbundet. Kurfursten at Hessen har naturligtvis skyndat att päkalla Österrikes och dess nya allierades väpnade bistånd mot det inskridande, som Preussen hotar med att foretaga i hans land. — Det är emellertid ännu icke bekant, huru preussiska regeringen tänker ställa sig; om hon än svårligen skall gifva så lätt och villigt efter som 1856, skall hon dock möjligen söka att blow berofva den hotande alliansen dess omedeibara förevänning, genom att uppskjuta de påtänkta åtgärderna mot Kurhessen, och for öfrigt begagna å ena sidan de många omsvep och sördröjningsutvägar, som förbundsmaskineriet lemnar, samt å andra sidan stämningen inom nationen, till att undergräfva sina medtäflares och motståndares planer. I Berlin är ett rykte gängse om att preussiska regeringen tänker begära kamrarnes tillåtelse att upptaga ett lån om 15 millioner thaler till bildande af en marin af andra rangen. Amerikanska statsministern Sewardis svar