Göteborgsposten – 4 februari 1862, sida 1

Brefväskan.) Berättelse af Charles Dickens. — Hör, vet du hvad? sade Seth, vi göra bäst uti att behålla detta prat för oss sjelfva, ty vi äro utanför territoriet. De är några satans karlar, de mormonerna; jag vill vara skapt som en nors om jag ej tror, att de äro lutter öron. Och få de nys om, hvad vi säga, skall herrn der aldrig få se New-York, och jag skall då aldrig komma hem igen till Montgomery. Indianen Walker och hans Utaher hafva fått den största färdighet i att tomahavkera dem mormonerna ej tycka riktigt om. Men kanske vi äfven kunde möta andra indianer med täcken och röda teckningar på sina ansigten, alldeles som de riktiga Utaherna, och med skarpa knifvar i sina bälten. — Seth har rätt, sade min vägledare, vi skola icke för vår skull förmå några af de karlarne att agera indianer, såsom engeln Brown och den unge Harris och Damiterna gjorde, då Martha Stylls och Rachel Willis skulle vända ) Forts, fr. N:o 22—28.