Göteborgsposten – 31 januari 1862, sida 3

— Den kejserlige prinsen har fått sig ett slott, Blois, till sommarlustställe och till detsammas underhåll har af statsministern anvisats en summa af 50,000 fres. Det vill synas som om Frankrike skulle i Merico få det största besväret på sin lott, och dess armkontingent för anarkiens stillande derstädes skall ansenligt ökas, — Den spanske befälhafvaren i Mexico, general Prim, afgick till Vera Cruz redan den 25 dec., jemte en deh af den franska expeditionen. Der stå redan 20,000 man allierade trupper. Den spanske generalen Gasset, Vera Cruz intagare, har der nedsatt eu tullstyrelse, och den mexicanske generalen Ulaga har äfven, upprättat en annan tullplats fem mil fran Vera Cruz. Vid Zampico skola mexicanarne göra motstand. Ulaga häller alla till Vera Cruz förande vägar besatta med 20,000 man. Den mexicanske presidenten Juarez har utfärdat en proklamation, hvari han uppmanar mexicanarne att törena sig till fosterlandets beskydd. — Spanske utrikes ministern har inom deputerade kammaren i Madrid förklarat, att Spanien at Mexico begär upprätteise, men vill vörda landets oberoende. Intet är officielt bekant om hvad England och Frankrike beslutat. Ministern förklarade till sist, att Spanien skulle veta att på rätt sätt värna landets intressen. Förhållandet mellan England och Amerika fortfar att vara ganska prekärt, och fastän det ibland ser ut som om ett närmande egt rum mellan kabinetten i London och Washington, visar det sig dock, såtort tillfället erbjuder, att säväl amerikanska regeringen som amerikanska folket hafva den lidna förödmjukelsen i friskt minne, och att England derföre handlar klokt i att fortsätta sina truppafsändningar samt göra sig beredt på alla eventualiteter. Redan i sjelfva sin ertergifvenhet har unionsregeringen sökt träffa England på ett ömtåligt ställe, genom att framställa den såsom endast härtlytande af Amerikas aktning för de folkrättsliga neutralitetsbestämmelserna, och slaget, som vid hvarje lägligt tilltälle sedan upprepats senast i en note från amerikanska regeringen till Österrike såsom svar på dettrs protest i Trentaffären, har träffat starkt. Nu har åter ny fart gifvits åt forvecklingen, i det en ny medlem at amerikanska kongressens medlemmar, Owen Lovejoy, vid debatten om en al regeringen framställd begäran af en penningebevillning för den stundande utställningen i London förklarat: Det forekommer mig som om det borde vara nog för oss, att ha blifvit vanärade och misshandlade af England. Det är battre för oss, att icke skicka något till utståliningen och blitva hemma, tills vi äro i stånd att slå England på valplatsen. Jag afskyr England, och jag vill låta mitt hat gå i art vill mina söner. Då rebellionen blifvit besegrad, skall det vara tid att hämnas den lidna förodmjukelsen. Vi skola då förena oss med Frankrike och Ryssland, för att frånrycka England dess besittningar i Ostindien. Detta tyckes ej vara tomma ord; ty hotelsen får särskild vigt der igenom, aw Seward i kongressen föreslagit anställande af flere konsuler i de engelskvestindiska besittningarne, på det man må kunna öfvertyga sig om sinnesstämningen derstädes. Så förhåller det sig redan nu; det år derföre klart, att Englands protest mot förstörandet at hamnarne i Södern skall öka hatet inom Unionen, och det så mycket sannolikare som de senaste underrättelserna bekräftat, att Charlestons hamn är långtifrån förstörd — underrättelser, hvilkas pålitlighet man ej kan betvifla, alldenstund de sorskritva sig från kaptenen och redaren på ett engelskt koflerdifartyg Vestindien, som nyligen anlandt direkte från Charleston till Liverpool. båda torklara, att sänkandet af stenskeppen, hvaraf gjorts så mycket väsen, dels skett endast vid törnämsta inloppet och dels alldeles icke spärrat detta. Med mera skäl tyckes England deremot kunna klaga öfver blockaden; ty samma personer hatva sorklarat, att blockaden af såväl Charleston som Mobile är alldeles otillräcklig, och isynnerhet skall Mobile stå i ordentlig törbindelse med Havana och derifrån med England. Amerikanska senaten har beviljat penningeersattning åt egaren af det engelska skeppet Pertshire, hvilket fartyg uppbriugats af Förenta Staternas kryssare under förevänning att det var lastadt med krigskontraband. — Man väntar, att kongressen skall antaga det gjorda törslaget om utfärdandet at 100 millioner dollars i skattkammarobligationer. — Den nyligen atskedade krigsministern Cameron skall öfvertaga gesandtplatsen i Petersburg. — En expedition under general Burnside har lemnat Hamptons redd och är förmodligen destinerad till Norfolk. Angående Amerikas finanser yttrar Timeför d. 24:de: Då nordamerikanarne började kriget, uppgingo deras ordinarie inkomster 2 Am n — —