Göteborgsposten – 31 januari 1862, sida 2

medtaga hans sista önsknaingar till en eller annan fjerran vän eller slägting. — Det finnes en flicka, som bor i Hampton Town, sade Shem nästan hviskande, dotter till en muläsnehandlare; och Ruth och jag — ah, det är skada, att brölloppet blef uppskjutet, ty kompaniet gifver pensioner åt hustrur, men icke åt trolofvade, och Ruths far har baft otur i sin handel. Hon skulle ha varit glad öfver ett par dollars om året, den stackarn! Jag frågade om hans kärestas namn, ty jag var, såsom jag försäkrade honom, öfvertygad om att huset Spalding Hausermann skulle hjelpa henne för hans skull, såframt den tjenst, jag visat Shem, verkligen satte mig i stånd att på ett lyckligt sätt utföra mitt uppdrag. — Ruth Mass, sade Shem med matt stämma; det är hennes föroch tillnamn. Hon är en god flicka, vacker och god det är Ruth ; hoa är blott en alltför fin blomma för en sådan simpel gransbo som jag; hon går ständigt i kyrkan och ekrifver som en bok. (Forto.)