Göteborgsposten – 29 januari 1862, sida 1

att lifligt intressera sig för honom. ÄÅtven om han icke vore konung skulle han dock betraktas med rörelse och beundran tillfölje af hans lifs exemplariska renhet, sin verksamhet, sitt fasta fortroende till allt hvad som är godt, och för sin varma inbillningskrast, hvilken ännu är i jäsning, utan att ha funnit sitt mål, samt för den styrka och uppriktighet, hvarmed han sasthänger vid sina illusioner, huru ofta han ock erfarit missräkningar. Han är lik ett ungt okändt träd, hvilket förts från en annan trakt af verlden och haft att utstå osall och stormar innan det hunnit sin bestämmelseort. Nu börjar det att slå knopp och blomma, men man vet ännu ej, hvilka frukter det skall bära. Jag hoppas dock at! jag ej läter min faderskärlek missleda mig om jag säger att skörden nog skall bli god. Det stod ej skritvet att denna skörd skulle mogna. Men man kan dock hängifva sig ät den förhoppning, att de planer för sitt lands vältärd som han uppgjorde, men ej fick tid att utföra, skola blifva landet till bätnad under hans efterträdare, dom Luz, hvilken såkert skall fortsätta traditionerna efter sin bror, hvars intimaste förtrogne och dyraste vän han var.