Göteborgsposten – 28 januari 1862, sida 3

sprider något ljus häröfver. En fransk civil ingoniör skrifver härom till parisertidningen Opinione Nationale: Man kan ej se Söderns soldater, utan att vid första anbiicken bli öfvertygad om, att landet för närvarande uppbjuder alla sina krafter. Förlorar det en eller tvenne armeer, skall det nästan vara omöjligt att få dem ersatta. Alla samfundets klasser stå i ledet; dock består flertalet af förpaktare och landtmän, hvilka äro intagen af det häftigaste hat mot yankees. Södern har nu kanske förutom miliserna en arme om 300,000 man under vapen, men deraf är åtminstone en fjerdedel på hospitalerna eller hemförlofvade som konvalescenter. För en månad sedan kom ett 900 man starkt regemente från Texas; nu består det af 236 man, At ett 1,040 man starkt regemente från staten Mississippi åsterstå endast 280 man. I New-Orleaus äro affärerna lika med noll. Man ser nästan icke till något fartyg i hamnen. Ängbåtarne hafva antingen lupit ut eller lagt sig utanför staden. Från plantageegarne får ingen bomull föras till NewOrleans, och i staden finnes blott ett förråd af på sin höjd 11,000 balar. Allt är tyst och öde. Man underkastar sig med resignalion alla försakelser, och om undergitvenhet under Norden hores ej ett ord. Det ofvervägande flertalet är ungifvet at de extremaste åsigter. Man vill förr låta plocka sig ismåbitar, än återvända under unionen. Qvinnorna äro i allmänhet ännu mera upphetsade än mänuen. Nyligen försiggick i New-Orleans en revy at ofver 28,v00 man milis, deri alla vapendugliga måste ingå. Manskapet var mycket väl utrustadt och inöfvadt. I midteln marscherade ett kompani med en svart fana, hvarpå stod med hvita bokstäfver skrifvet: VIi gifva och mottaga ingen pardon! En för unionen någorlunda gynsam stämning råder inom Sydstaterna endast i östra delen af Tennessee, i det vestliga Nordcarolina, i det nordliga Arkansas och i det vestliga Texas. Spaniens uppträdande i Mexico har icke varit så egenmäktigt som man i början antog tillfölje at general Gassets proklamation till mexicanarne, hvari Frankrikes och Englands medverkan icke omnämndes, och Times har derföre billigat det. Det framgår nemligen af en i Moniteuren meddelad korrespondens från Vera Cruz af d. 20 dec., att den spanske amiralen Rubalcaba omedelbart efter sin ankomst underrättade cheterna å de franska och engelska krigsskepp, som voro stationerade vid Sacrificios, om, att han tänkte uppmana guvernöreni Vera Cruzatt uppgifva sig inom 24 timmar, samtatt han i händelse af afslag skulle skrida till anfall. Samtidigt härmed träffades den öfverenskommelse mellan den spanske amiralen samt den franska och engelska ex peditionen skulle öfvertaga beskyddandet al franska och engelska undersäter och deras egendom på mexikanskt område, samt att deu franske och engelske öfverbefälhafvaren, tillochmed efter det spanjorerna hade satt sig i besittning af Vera Cruz, skulle hafva rätughet att besätta staden och fästet med ett lika stort antal trupper som Spanien. Af ytterligare bestämmelser nämnes, att de summor, som törefinnas i de offentliga kassorna eller inkomma under den spanska ockupationen genom auktoriteterna, skola tillställas en blandad kommission af de tre allierade makterna; att inga fästningsverk eller offentliga byggnader må förstöras; att den spanska hamnblokaden hvarken gäller franska eller engelskn fartyg, hvilka kunna fritt löpa ut och in och idka handel såsom förut; att de spanska trupperna tillsvidare skola inskränka sig till besättandet af staden och fästet; att den spanske öfverbefälhafvaren icke må afsluta något fördrag med Mexico utan sina allierades medverkan, och slutligen, att Frankrike och England förbehållas samma rätt som om de deltagit i besättandet af Vera Cruz. — För öfrigt skola Frankrike och England nu snart uppträda medverkande, emedan den franske amiralen bestämt sin afresa till den 2 jan., då hela flottan våntades skola vara samlad, och en del af den engelska eskadern under kapten, Dumper redan afgått till de mexikanska hamnarne. Franska regeringens beslut, att öka expeditionskåren med en brigad, har gifvit stadga åt ett förut gängse rykte om erkehertig Maximilians kandidatur till den mexika tronen; men man har i så fall lika litet nu som förut något bestämdt att stödja sig vid. Engelska regeringen vidtager i Ostindien allvarliga mått och steg, för att underlätta bomullsutförseln derifrån. Från Kina skrifves, att situationen i Japan och Kina är tillfredsställande. Peking är lugnt. I Shanghe har fruktan för rebellerna upphört. — Fransmännen hafva satt sig i be