Göteborgsposten – 25 januari 1862, sida 1

Ett förfärligt sällskap). Berättelse af Charles Dickens. I samwa ögonblick syntes en blixt från kasernmuren nära intill och nu ljöd en åsklik knall, hvilken upprepades af klipporna rundtomkring. Då knallen drog fram öfver våra bufvuden, såg jag honom slå till, och märkte att fotbojan föll af. Knappast hade ekot från den första kanonen dött bort, förrän den andra blef affyrad. Det var nu Gasparos tid att blifva fri. Jag slog, men med mindre färdighet, och jag måste två gånger slå om, innan jag fick den motspänstiga länken sprängd. Vi fortsatte derefter skenbart vårt arbete, i det vi höllo oss temligen nära intill hvarandra med kedjan dragen upp emellan oss. Ingen hade observerat oss, och ingen kunde vid första ögonkastet upptäcka, hvad som skett. Vid tredje skottet syntes ett sällskap officerare och herrar vid krökningen af den väg, som förde upp till stenbrottet. Ögonblickligen vände allas hufvuden sig åt detta håll; hvarje förbrytare upphörde med sitt arbete; hvarje vakt 7) Forts. fr. N:o 19.