Myrten qvistarne. ) Fyra småhistorier af Erik Bögh. — IV. Den tredje dottern var långtifrån vackerHon hade milda, klara och kloka ögon, fin hy och vackra hvita tänder, det måste man medge, men hon hade också ett tjockt, tofvigt rödt hår och en förfärlig mängd fräknar, och derför blef man ense om, att hon var riktigt ful, och när menniskor blott bli ense om en sådan sak, så är det så godt som afgjordt. Hvarken någon onkel eller tante tog henne till sig, och derföre måste hon, då modren dog, begifva sig ut bland främmande menniskor. Hon fick tjenst på herregården hos det rika kamwarrädet, det vill säga, hon fick tjena barnen som lärarinna och barnflicka, frun som kammarjungfru och syflicka, och kammarrådet, inspektoren och bokhållaren som skottafla för deras qvickheter — Och dessa voro många, ty de voro ingalunda utsökta. 0) Forts. fr. N:o 11.