Göteborgsposten – 4 januari 1862, sida 1

fot utom taflorna, och detta är tillräckligt för itt man skall kunna tydligt se både visare och afla på 2 sjömils afstånd. Man har på åtskilliga andra ställen uppställt fyrsidiga indikatorer. Man väljer dertill en betydligare höjd. De fyrsidiga begagnas, då iskarbätarne ej från alla riktningar i hvilka de fara skulle kunna se blott ett sifferblad. De minst lämpliga af dessa barometerindikatorer äro de upprättstående, hvilka likna stora termometrar; men genom att uppställa dem högt och göra visararmarne mycket stora, så att de på långt håll bli synliga, kunna äfven de göra god tjenst. Lämpligast är om man nattetid upplyser sifferbladen på dessa barometerindikatorer, hvarigenom de på samma gång kunna tjena de sjötarande som fyrtoru och visa hvad väder man har att vänta. Om man ock af barometerobservationen blott med en viss sannolikhet kan förutsäga hvad väder man har att vänta sig, kunna de dock förbundna med observationen af luftens beskaffenhet i öfrigt göra stora tjenster. Sålunda blef den svåra N. O. stormen från d. 8 till 9 Febr. förlidet år förutsagd redan tre dagar innan den brast lös. Varningar meddelades till alla de mest besökta punkterna på engelska kusten, men blefvo tyvärr ringaktade af många sjöfarande, troligtvis emedan barometern stigit, i stället för att falla för stormen. Detta förhällande innebär dock intet underligt; ty då luften på våra breddgrader vid nordliga vindar är kallare och derföre äfven tyngre; bruka barometrarne ofta stiga, och således tyda på vackert väder i stället för på storm, medan de vid sydliga luftströmmar vanligen falla. Då man för inrättande af signalsystem, sådant vi nu beskrifvit, ej behöfver underkasta sig betydliga kostnader, är det stort skäl att man öfverallt der det är möjligt söker bringa sådant till stånd. —